Samband mellan sociodemografiska faktorer i befolkningen och covid-19-relaterad mortalitet på särskilda boenden för äldre – en jämförelse på kommunnivå

Abstract

Introduktion: Studier visar att faktorer som hög ålder och födelseland påverkar hur allvarligt personer drabbas av covid-19. Personer boendes på särskilda boenden för äldre utgjorde närmare hälften av de avlidna med covid-19 under 2020. Låg personalomsättning och tillgång till en anställd sjuksköterska är associerat till lägre risk för död i covid-19 på ett sådant boende. Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan covid-19-relaterad mortalitet bland boende på särskilda boenden för äldre under 2020 och sociodemografiska faktorer i befolkningen på kommunnivå. Metod och material: Detta är en kvantitativ ekologisk studie. Kommunernas covid-19-relaterade mortalitet under 2020 beräknades som antalet avlidna boende på särskilt boende för äldre delat med populationen på särskilda boenden för äldre. Kommunernas covid-19-relaterade mortalitet klassificerades som hög eller låg baserat på om mortaliteten låg över eller under den 60:e respektive 40:e percentilen bland alla kommuner inom en region. Sambandet mellan sociodemografiska faktorer och mortalitet på särskilda boenden för äldre analyserades med logistisk regression. Resultat: Medianvärdet på kommunernas covid-19-relaterade mortalitet var 4,5 avlidna per 100 boende på särskilt boende för äldre. Bland de analyserade sociodemografiska faktorerna på kommunnivå framkom ett samband mellan hög mortalitet på särskilt boende för äldre och högre andel av kommunens befolkning födda utanför Norden (justerat Odds ratio: 2,9 95 % konfidensintervall 1,2 – 6,9). Konklusion: Resultatet tyder på att hög covid-19-relaterad mortalitet på särskilt boende för äldre samvarierade med andelen utlandsfödda i befolkningen även efter justering för incidensen av covid-19. Liknande samband har visats i internationella studier. Betydelse: Resultatet kan ses som ett första steg i att identifiera ojämlika förutsättningar för god hälsa hos grupper på kommunnivå. Resultatet kan vägleda i fortsatta analyser för att identifiera möjliga insatser som kan ge kommuner rätt förutsättningar att skydda de mest sårbara i befolkningen i framtida utbrott av smittsamma sjukdomar.