Etik i specialpedagogers praktik. 22 specialpedagogers erfarenheter av och reflektioner kring etiska konflikter och dilemman i grundskolan
Abstract
Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka yrkesspecifika villkor och
förhållanden som ger upphov till etiska konflikter och dilemman i den
specialpedagogiska praktiken, för att såväl beakta behovet av en explicitgjord yrkesetik
liksom undersöka fenomenet moralisk stress i relation till yrkesrollens funktion och
uppdrag. Syftet preciseras genom följande forskningsfrågor: Vilka etiska konflikter och
dilemman möter specialpedagoger i den dagliga praktiken? Vilka etiska principer ställs
mot varandra? Vilka yrkesspecifika villkor och förhållanden ger upphov till etiska
konflikter och dilemman i den specialpedagogiska praktiken?
Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är etisk teori samt professionsteori och för studien
relevanta begrepp inom detta forskningsfält; jurisdiktion, auktorisation och
autonomisering. De etiska konflikter och dilemman som specialpedagoger möter i den
dagliga praktiken problematiseras i relation till de yrkesspecifika villkor och
förhållanden som karakteriserar den specialpedagogiska yrkesrollen.
Metod: Den kvalitativa datainsamlingsmetoden critical incident-teknik har använts för att
samla in empiri till studien. Metoden är lämplig att använda för att undersöka fenomen
som uppträder diskontinuerligt. Vid analysen av empirin har riktad kvalitativ
innehållsanalys (directed-qualitative content analysis) tillämpats.
Resultat: Abbott (1988) konstaterar att en yrkesgrupp måste göra anspråk på och få erkännande
för ett kunskapsområde och de till kunskapsområdet tillhörande arbetsuppgifterna på
tre olika arenor: den formella juridiska arenan, den offentliga arenan och på den
informella arbetsplatsarenan. Yrket specialpedagog omnämns i de officiella
styrdokument som reglerar skolan som verksamhet, varför yrkesrollen delvis har
erövrat den formella juridiska arenan. Yrkesrollen har dock ännu inte har erhållit
auktorisation i form av en legitimation. Yrkesgruppen måste vidare erhålla
omgivningens förtroende och därmed få sin yrkesroll erkänd på den offentliga arenan.
En explicitgjord yrkesetik skulle kunna bidra till en sådan utveckling. För att också
erövra den informella arbetsplatsarenan måste det specialpedagogiska uppdraget
förtydligas. Specialpedagoger ställs ofta inför motstridiga uppdrag och förväntningar.
De förväntas exempelvis bidra till segregerade utbildningslösningar, trots att de
representerar en utbildningspolitisk vision om en skola för alla. I sin yrkesroll är
specialpedagogen följaktligen bärare av såväl elevens behov av stöd, liksom av
organisationens begränsningar att tillgodose detta behov, något som sannolikt bidrar till
moralisk stress hos yrkesgruppens aktörer.
Degree
Student Essay
Collections
Date
2023-11-08Author
Karlgren, Hanna
Keywords
etiska konflikter och dilemman
professionsteori
etiska principer
yrkesetik
moralisk stress
Language
swe