Stora barngruppsstorlekar i fritidshemmet

Abstract

Fritidshemmets uppdrag har genom tiderna förändrats och barngrupperna blir allt större och större. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i fritidshem arbetar utifrån den stora barngruppsstorleken. De frågeställningarna vi utgått ifrån är hur pedagogerna skapar möjlighet till anpassning i verksamheten utifrån den stora gruppstorleken i fritidshemmet, hur pedagogerna beskriver genomförandet av fritidshemmets undervisning utifrån den stora barngruppsstorlek som finns samt hur pedagogerna fullföljer uppdraget i fritidshemmet utifrån läroplanen i förhållande till stora barngruppsstorlekar. Vi vill ta reda på pedagogernas perspektiv, förhållningssätt och tillvägagångssätt utifrån de förutsättningar de har. Det är en kvalitativ intervjustudie där resultatet visar en frustration vad gäller de förutsättningar som pedagogerna har för att uppnå uppdraget i verksamheten. Vidare så redogör de för deras metod och genomförande utifrån detta. Vi analyserar materialet utifrån ramfaktorteorin som delar in aspekterna i olika ramar och hur dessa samspelar i praktiken. Hur förutsättningar, pedagogiska processer och resultat går hand i hand. Utifrån studiens resultat kommer respondenterna från olika arbetsplatser där fritidshemmen ser olika ut. Respondenterna har olika erfarenheter och bakgrund men alla menar sig inneha en för stor barngrupp. Resultatet visar på flera konsekvenser av den stora barngruppen men även hur de arbetar utifrån detta. Det sker uteslutning av undervisningsinnehåll, anpassningar görs utifrån barngruppsstorleken och den fysiska miljön har inflytande för deras arbete och därmed även barnens lärande. Dessa aspekter utmynnar sig i olika ramfaktorer som utifrån ramfaktorteorin benämns som yttre och inre ramar. Det handlar om de förutsättningarna som pedagogerna erbjuds på skolan (yttre ramar) och hur pedagogerna anpassar undervisningen utifrån dessa (inre ramar).