Planeringstid: varför och för vem?

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka fritidslärares uppfattningar om och erfarenheter kring planering och planeringstid, det vill säga hur lärare lägger upp sin planering, vad som prioriteras och vilka brister de ser med planeringstiden. Studien är av kvalitativ form där vi har genomfört nio mailintervjuer med personer som arbetar inom olika fritidshemsverksamheter. Informanterna är av olika kön och ålder, samt har varierande yrkeserfarenheter och utbildning för att få ett så brett perspektiv på synen av planeringstid som möjligt. Det insamlade intervjumaterialet har kategoriserats efter våra frågeställningar samt analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att våra informanter är nöjda med den planeringstid de har men påpekar också att deras situation inte alltid sett ut som den gör idag. Samtidigt ser informanterna kollegor som inte har det lika bra ställt och majoriteten lyfter att bristen på tid tillsammans med kollegor är ett faktum. Dessutom försvinner en del av planeringstiden då fritidspersonalen måste hjälpa till i klassrummen under skoldagen och agera vikarier då till exempel klassläraren är frånvarande. Skolan prioriteras i de flesta fall framför fritids vilket leder till att den pedagogiska planeringen för fritidshemmen blir lidande.