Värdet av att tillhöra en läsande gemenskap En kvalitativ intervjustudie om hur klasslärare och speciallärare beskriver att de utvecklar läsmotivation, läsintresse och tilltro till sin läsförmåga för elever i lässvårigheter i årskurs 1-3 och hur de samverkar i detta uppdrag.
Abstract
Tidigare internationell forskning visar att elevers läsmotivation på lågstadiet är den viktigaste
förutsägelsen för hur mycket eleven läser, samt att mängden av läsning är av stor vikt både för
läsförmågan och för elevernas kunskapsinhämtning i olika ämnen. Tidigare studier visar att
elever i lässvårigheter ofta undviker att läsa och får därmed för lite tid att läsa. Dessutom visar
tidigare studier att ett rikt utbud av böcker samt att elever i lässvårigheter får delta i
gemensam högläsning är viktigt för att utveckla läsmotivation. Vi har inte funnit svenska
studier som beskriver hur klasslärare och speciallärare arbetar och samverkar med fokus på att
utveckla läsmotivation, läsintresse och tilltro till sin läsförmåga för elever i lässvårigheter i
årskurs 1-3 på organisation-, grupp- och individnivå, därav studiens syfte att undersöka hur
särskilt skickliga klasslärare och speciallärare beskriver detta arbete.
Studiens forskningsfrågor var: Hur beskriver särskilt skickliga klasslärare och speciallärare att
de arbetar med elever som är i lässvårigheter i åk 1-3 för att utveckla elevernas läsmotivation,
läsintresse och deras tilltro till sin läsförmåga? Hur beskriver klasslärare och speciallärare att
de samverkar för att utveckla läsmotivation, läsintresse och tilltro till sin egen läsförmåga för
elever i lässvårigheter på organisation-, grupp- och individnivå i årskurs 1-3? Vilka
möjligheter och hinder beskriver klasslärarna och speciallärarna i arbetet med att utveckla
elevernas läsmotivation, läsintresse och deras tilltro till sin läsförmåga samt i samverkan
mellan klasslärare och speciallärare? Studiens teoretiska utgångspunkter var sociokulturell
teori, motivationsteorin self determination theory samt ett relationellt perspektiv. Studien
utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en fenomenografisk
forskningsansats. Resultatet i studien visar vikten av lärarens eget läsintresse, lärarens
engagemang för elevens läsning, att läraren är nära eleven, visar på framstegen samt ger
positiv återkoppling för att eleven i lässvårigheter ska känna att hen lyckas och vill fortsätta
att anstränga sig. Resultatet visar vidare att framstegen i elevens avkodningsförmåga bygger
en bro över till läsmotivation, läsintresse och tilltro till sin läsförmåga. En förutsättning för
detta beskrevs av informanterna med att klassläraren dagligen avsätter tid för läsning för alla
elever i klassrummet för att på så sätt frigöra tid för klassläraren att kunna ge intensifierat stöd
till elever i lässvårigheter. Resultatet visar att klasslärare och speciallärare måste samverka för
att tidigt identifiera, ge undervisning, följa upp elever i lässvårigheter och att specialläraren
periodvis genomför interventioner med fokus på elevens avkodningsförmåga och läsflyt.
Slutligen visar resultatet att den mest motivationshöjande läsningen är lärarens högläsning
med elevaktiva textsamtal genom att eleven i lässvårigheter får tillhöra en läsande gemenskap.
Degree
Student Essay
Collections
View/ Open
Date
2023-10-23Author
Spindel, Susanne
Källman, Ann-Christin
Keywords
motivation
läsmotivation
läsintresse
tilltro
samverkan
lässvårigheter
Language
swe