Anpassning till hållbart mode – En studie om konsumenters uppfattning om ett pantsystem för kläder

Abstract

Den snabbrörliga modeindustrin, med sin höga omsättning av billiga och trendkänsliga klädesplagg, medför betydande miljömässiga och sociala konsekvenser. För att främja effektivitet inom textilåtervinningen är det nödvändigt att säkerställa flödet av insamlade material och minska mängden som hamnar i restavfall. En potentiell lösning är införandet av ett pantsystem för kläder, där konsumenter betalar en deposition vid köp och som sedan erhålls vid återlämning, vilket främjar en cirkulär ekonomi. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för konsumentbeteende och attityder gentemot ett eventuellt pantsystem för kläder. Detta resulterade i följande forskningsfrågor: Hur ser den nuvarande hanteringen av använda kläder bland konsumenter i Sverige ut? Vilka potentiella hinder, utifrån ett konsumentperspektiv, kan försvåra en lyckad implementering av ett pantsystem för kläder? Teorierna Ethical Consumer Gap och Diffusion of Innovation har legat till grund för att besvara forskningsfrågorna. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och en litteraturöversikt. Respondenterna kunde anses medvetna om hur deras konsumtion påverkar hållbarhet men det påverkade nödvändigtvis inte respondenternas konsumtionsmönster mot mer hållbara val. För att säkerställa en framgångsrik implementering av ett pantsystem för kläder bör olika strategier användas för att attrahera både den tidiga gruppen och den kritiska massan av deltagare till att ansluta sig till systemet. Det är av stor betydelse att konsumenterna upplever en fördel med pantsystemet jämfört med andra, mer ekonomiskt fördelaktiga alternativ. Resultaten antyder också att ett nationellt reglerat system eller tillsynsorganisation kan mildra misstankar och minimera risken för greenwashing. Detta, i kombination med tydlig transparens, kan bidra till att öka konsumenternas generella förtroende för systemet, vilket är en avgörande faktor för dess framgång.