Geografin – en tillgång eller ett hinder för utbildning för hållbar utveckling? En studie om hur högstadielärare inkluderar och implementerar hållbar utveckling i sin undervisning
Abstract
Klimatförändringar, fattigdom, krig och epidemier är alla konsekvenser av den moderna
människans levnadssätt. I vägen för en hållbar framtid står idag komplexa utmaningar som
inbegriper såväl ekologiska som ekonomiska och sociala faktorer. Med förhoppningen att få
bukt på och hämma människans självförvållade problem har världssamfundet riktat sin
uppmärksamhet mot begreppet hållbar utveckling.
Utbildning för hållbar utveckling beskrivs vara en förutsättning för att säkerställa att både
dagens- och kommande generationers behov tillfredsställs. Den här studien syftar till att fylla
en kunskapslucka om hur geografiska skillnader inom ett land kan påverka vad
högstadielärare inkluderar i begreppet och hur utbildning för hållbar utveckling
implementeras i undervisning. Syftet uppnås genom en mixad metod, där en kvantitativ
enkätstudie lägger grunden för en kvalitativ intervjuanalys. Studien ger en inblick i
begreppets komplexitet och hur synen på hållbarhet har förändrats i takt med att samhället
utvecklats. Därutöver framhävs förhållandet mellan stad och land och betydelsen av att
koppla utbildning till livserfarenheter. Av resultatet framgår att fysiska tillgångar,
socioekonomiska skillnader och politisk styrning är geografiska faktorer som i hög
utsträckning påverkar vad som inkluderas i utbildningen för hållbar utveckling och hur det
implementeras. Vidare förs resonemang kring hur utbildning för hållbar utveckling påverkas
av att en stor del av ansvaret läggs på den enskilda läraren att tolka hur begreppet bör
implementeras och att ett personligt intresse är av betydelse för att utveckla sin kompentens
inom området.
Collections
View/ Open
Date
2023-08-18Author
Tofte, Sanne
Pålsson, Lina
Keywords
Utbildning för hållbar utveckling
ESD
högstadielärare
stad och land
geografiska skillnader
Series/Report no.
B1267
Language
swe