När fakta ska läras in. En kvantitativ och kvalitativ studie av ord i biologiämnet och högstadieelever med svenska som andraspråk

Abstract

Föreliggande uppsats behandlar två delstudier. Delstudie ett undersöker elever som läser svenska som andraspråk och hur väl eleverna anger sig förstå ett antal ord i en lärobok i biologi för grundskolans senare del. Delstudie två undersöker om flertydighet är ett hinder för läsförståelsen hos samma grupp av elever. Flertydighet är viktigt att undersöka eftersom om ord inte förstås i sitt sammanhang kommer det att påverka förståelse för texten, och i värsta fall helt misstolka den, vilket har konsekvenser för elevernas lärande och betyg.

Undersökningen har som teoretisk utgångspunkt de fyra vokabulärkategorier som utarbetades av Järborg (2007) inom ramen för projektet OrdiL – en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år:

A - Allmänspråkliga, frekventa ord B - Allmänna ofta abstrakta skriftspråkliga ord C - Allmänspråkliga ämnestypiska ord D - Fackord och facktermer, ofta unika för ett visst ämne

För att tydliggöra data används en kvantifiering av elevernas kvalitativa output i de båda undersökningarna och analys sker med hermeneutisk ansats. Tydligheten består i att varje ord genererar ett värde som kan berätta något av upplevd svårighet.

Resultatet antyder att det är abstrakta, ämnesrelaterade samt ämnestypiska fackord som utgör de största utmaningarna för läsförståelsen. Även långa ord kan utgöra ett hinder för läsförståelsen och kombinationen av dessa utgör dessutom en än större utmaning för eleverna. Flertydiga ord kan orsaka ett hinder för läsförståelsen men mer forskning behövs för att ge än mer kunskap i frågan. Totalt pekar resultaten på att eleverna kan läsa den aktuella lärobokstexten och skapa sig en viss förståelse men behöver stöd för att komma åt viktiga kunskaper texten förmedlar.