Prisbubblor på Sveriges bostadsmarknad: Om det existerar ett långsiktigt samband mellan svenska bostadsrättspriser och fundamentala utbuds- och efterfrågefaktorer.
Bubbles in the Swedish Housing Market: Examining the Long-Run Relationship between the Price Level of Co-Operative Apartments in Sweden and Fundamental Supply- and Demand Factors.
Abstract
Denna studie ämnar undersöka om det finns tecken på en prisbubbla genom att studera om det existerar ett långsiktigt samband mellan bostadsrättspriser och fundamentala utbuds- och efterfrågefaktorer i Stockholms, Göteborgs och Karlstads kommuner under tidsperioden 2000–2021. Mellan åren 1996 och 2021 ökade de svenska bostadsrättspriserna med 800% vilket är betydligt mer i jämförelse med den ekonomiska levnadsstandarden som under 2000-talet endast ökade med 60%. Tidigare forskning är oense om huruvida ökningen i svenska bostadsrättpriser är ett tecken på en prisbubbla. Vissa tidigare studier pekar på att bostadspriserna kan motiveras av fundamentala utbuds- och efterfrågefaktor. Andra tidigare studier menar att bostadspriserna är övervärderade och således är det ett tecken på en prisbubbla. För att undersöka om det existerar ett långsiktigt samband mellan bostadsrättspriser och vissa fundamentala utbuds- och efterfrågefaktorer, nämligen förvärvsinkomst, KPIF samt styrränta har vi använt oss av Johansens kointegrationstest följt av en vector error correction-modell. Vår studie använder sig av tidsseriedata på årlig basis. Resultatet tyder på att det existerar upp till ett långsiktigt samband mellan bostadsrättspriser och fundamentala utbuds- och efterfrågefaktorerna i samtliga kommuner. Där förvärvsinkomst är har störst effekt på bostadsrättspriserna i Stockholms och Göteborgs kommuner. Det innebär att bostadsrättspriserna kommer konvergera mot den långsiktiga jämvikten efter en kortsiktig avvikelse. I Stockholms och Karlstads kommuner är konvergenstakterna relativt höga och beräknas vara på 44% respektive 26% per år. I kontrast uppvisar Göteborg en lägre konvergenstakt på 2,3% per år. Utifrån Stiglitzs teori om prisbubblor betyder det att det saknas tecken för prisbubblor i Stockholms, Göteborgs och Karlstads kommuner under åren 2000–2021. Dock var resultaten med avseende på konvergenstakterna insignifikant.
Degree
Student essay
View/ Open
Date
2023-07-06Author
Axelsson, Lisa
Jonsson, Kajsa
Series/Report no.
202307:062
Language
swe