Leder hälsoinformation till en förändrad vårdefterfrågan? En uppsats om vårdefterfrågan i en digital tidsålder

Abstract

Sjukvårdsmarknaden kännetecknas av att vårdtagare upplever ett betydande informationsunderläge gentemot vårdgivare. Forskare menar att informationsasymmetrin gör att vårdgivare kan överdriva behovet av vårdtjänster för godtrogna vårdtagare, och på så sätt ordinera fler vårdbesök. För att vårdgivare ska vara intresserade av att attrahera fler vårdkonsumenter krävs det dock att det föreligger ekonomiska incitament, vilket det gör för de nätläkarbolag som under de senaste åren etablerat sig på vårdmarknaden i Sverige. Utöver att fungera som vårdgivare har bolagen även tagit på sig rollen som informatörer: på deras respektive webbsidor återfinns hälsoinformation kring hur man ska gå tillväga vid olika sjukdomssymptom. Bolagen har fått kritik för deras marknadsföringskampanjer, men den hälsoinformation som de bistår med har inte varit föremål för granskning. Den här studien inleddes därför med en granskning som visar att vårdjätten Kry bistår med en mer alarmistisk hälsoinformation än 1177.se. Forskningen om hur människors vårdefterfrågan påverkas av hälsoinformation är dessutom bristfällig. Det saknas exempelvis forskning som undersöker hur hälsoinformation påverkar enskilda människors beslut att kontakta en läkare. Den här studiens huvudsakliga moment utgjordes därför av ett surveyexperiment som undersökte saken närmare. De regressionsanalyser som gjordes på datamaterialet från experimentet visar ett signifikant positivt samband mellan alarmistisk hälsoinformation och vårdefterfrågan, även under kontroll för alternativa förklaringar. Samtidigt påvisas inget signifikant samband mellan icke-alarmistisk hälsoinformation och en minskad vårdefterfrågan.