Gro tillsammans. En kvantitativ studie om stadsodling & lokalt engagemang i Göteborg
Abstract
Stadsodling används alltmer som en strategi för att främja hållbar utveckling inom städer. Det
kan även ses som en form av engagemang där specifika odlingsplatser ger upphov till starkare
platsanknytning, som i sin tur kan leda till ökat lokalt engagemang och ‘stewardship’ för
platsen och närområdet. I vilken utsträckning detta engagemang uppstår bland stadsodlare har
dock sällan kvantitativt studerats. I denna studie har fem odlarföreningar i Göteborg studerats
i en kvantitativ tvärsnittsstudie med syfte att undersöka sambandet mellan stadsodling och
andra former av lokalt engagemang. Detta har genomförts med fokus på begreppen
platsanknytning (platsidentitet och social anknytning) och stewardship. Den metod som
använts är en enkätstudie i form av en webbaserad enkät, där trettiosju medlemmar deltagit.
Resultatet har analyserats genom univariata och bivariata analyser samt genom en
avståndsanalys i GIS. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna engagerar sig i en
odlarförening för odlingsintresse och ser odlingen som en social mötesplats. Medlemmarnas
sociala engagemang ökar främst inom odlarföreningen allt eftersom de spenderar längre tid
på platsen. Den känslomässiga kopplingen till natur och grönytor i stadsdelen odlingen är
belägen i är stark. Det går också att se ett ökat miljömässigt engagemang även utanför
odlingen, sedan de blev medlemmar i föreningen. Från ett planeringsperspektiv, kan projekt
likt stadsodling som startats genom initiativ underifrån gynna positiv utveckling för offentliga
miljöer och öka livskvaliteten bland människor i form av social inkludering och kontakt med
naturen.
Degree
Student essay
Other description
Urban gardening is increasingly used as a strategy to promote sustainable development within
cities. It can also be seen as a form of participation where specific garden sites give rise to
stronger place attachment, which in turn can lead to increased community engagement and
'stewardship' for the place and the surrounding area. The extent to which this commitment
arises among urban gardeners has, however, rarely been quantitatively studied. In this study,
five growers associations in Gothenburg have been studied in a quantitative cross-sectional
study with the aim of investigating the correlation between urban gardening and other forms
of local engagement. This has been done by focusing on the concepts of place attachment
(place identity and social attachment) and stewardship. The method used was a survey study
in the form of a web-based survey, in which thirty-seven members participated. The results
have been analyzed through univariate and bivariate analysis as well as through a distance
analysis in GIS. The result shows that the majority of members get involved in a growers
association due to their cultivating interest and see the association as a social meeting place.
Their engagement in social activities increases mainly within the growers association as they
spend more time on the site. The emotional connection to nature and green space in the
district where the association’s lot is located is strong. It is also possible to see an increased
environmental involvement outside the lot, since they became members of the association.
From a planning perspective, projects like urban gardening started through bottom-up
initiatives can promote positive development for public environments and increase the quality
of life among people in the form of social inclusion and contact with nature.
View/ Open
Date
2023-06-27Author
Ginstrup, Elin
Rosengren, Sissel
Keywords
“Stadsodling”, “Stadsnära Odling”, “Odlarförening”, “Gemenskapsodling”, “Lokalt engagemang”, “Stewardship”, “Platsanknytning”, “Platsidentitet”, “Social anknytning”
Series/Report no.
Kandidatuppsats i kulturgeografi 2023:4
Language
swe