Minskar brotten när grannskap gentrifieras? En kvantitativ studie av Malmö 2010–2017
Abstract
Denna uppsats undersöker rumsliga samband mellan brottslighet och gentrifiering i Malmö. Båda fenomen är omtalade i samhällsdebatten, men samtidigt har inga tidigare studier utforskat relationen mellan dem i en svensk eller skandinavisk kontext. Vidare är den sociodemografiska sammansättningen på en plats ett begynnande forskningsfält inom brottsgeografin. I studien differentierar vi mellan två typer av brott och tre typer av gentrifiering, analysen har främst genomförts i GIS-programvaror. Studien genomförs i två steg. Först en övergripande analys av relationen mellan brottslighet och gentrifiering. Eftersom det misstänks döljas intressanta variationer så utförs sedan analys på högre detaljnivå, uppdelat efter brotts- och gentrifieringstyp. Gentrifiering operationaliseras genom inkomstförändring och klasserna är som följer: klassisk gentrifiering (låg- till medelinkomst), ordinär gentrifiering (medel- till medelhög inkomst) samt supergentrifiering (medelhög- till höginkomst). Brotten delas upp i vålds- och egendomsbrott. I den övergripande analysen finner vi att relationen mellan brott och gentrifiering i princip är obefintlig. I den detaljerade analysen kan mer intressanta samband skönjas. Våra främsta slutsatser är då att gentrifierade områden upplever lägre nivåer av brottslighet över lag än icke-gentrifierade. I uppdelningen mellan vålds- och egendomsbrott finner vi att en större andel gentrifierade områden upplevt en ökning av egendomsbrott än icke-gentrifierade områden. Här sticker klassiskt gentrifierade områden ut med en högre andel områden med ökande egendomsbrott än de två andra gentrifieringstyperna. Vidare har supergentrifierade områden i högre grad upplevt ökade våldsbrott än vad klassiskt- och ordinärt gentrifierade områden har.
Degree
Student essay
Other description
This paper will investigate spatial relationships between crime and gentrification in Malmö, Sweden. Both issues are prevailing topics within public debate, however, no previous research has examined relationships between the two in a Swedish or Scandinavian context. Moreover, the sociodemographic composition of a district is an incipient field within crime geography. Our methods have a quantitative approach, primarily using GIS. The study is conducted in two steps. First, a general analysis of the overall relationship between crime and gentrification. Next, we proceed to conduct a more comprehensive analysis where we distinguish between two categories of crime and three forms of gentrification pertinent to Swedish circumstances. Differentiating the gentrification process into three categories in relation to crime is to our knowledge a new addition to the field. We operationalize gentrification by change in income level and the classes are the following: classical gentrification (low- to middle income), ordinary gentrification (middle to semi-high income), and super-gentrification (semi-high to high income). Crime is divided into violent- and property crime. In the first analysis, our main finding is that there is no correlation between crime and gentrification. However, in the detailed analysis, clearer connections can be discerned. Firstly, a higher percentage of gentrified districts experience a decrease in crime rates than non-gentrified areas. Secondly, a higher percentage of gentrified districts experience an increase in property crime than non-gentrified ones, with the exception of classically gentrified areas. Lastly, we find that a higher percentage of districts going through super gentrification experience an increase in violent crime than the other types of gentrified areas.
View/
Date
2023-06-27Author
Ashton, David
Vinberg, Sophia
Keywords
Crime geography, crime, gentrification, spatial displacement, social disorganization, GIS, undanträngning, brottslighet, gentrifiering
Series/Report no.
Kandidatuppsats i kulturgeografi 2023:3
Language
swe