Barnkonventionen Inom Transportplaneringen. En jämförande studie över Trollhätte Kanal och Delprojekt Korsvägen

Abstract

Barnkonventionen, infördes av FN 1989, är ett juridiskt bindande dokument och syftar till att skydda barns rättigheter. Sverige lagstadgade konventionen i svensk lagstiftning 2020, vilket innebär att samhälleliga beslut inte längre kan förbise barns rättigheter. För att säkerställa barns rättigheter och delaktighet i beslutsfattande har Trafikverket (tidigare Vägverket och Banverket) arbetat med barnperspektiv och barnkonsekvensanalyser (BKA) för att inkludera barns åsikter och upplevelser av olika samhällsområden, till exempel skolvägar och lekplatser. Andra myndigheter, exempelvis Göteborgs Stad, har prövat liknande metoder för att inkludera barns rättigheter och perspektiv. Denna uppsats syftar till att undersöka hur barnkonventionen ingår i transportplaneringsprocessen och om det har skett någon förändring sedan barnkonventionens lagstadgades 2020, i en jämförande studie. En kvalitativ textanalys tillsammans med intervjuer med projektplanerare används för att undersöka hur barn är involverade och hur deras rättigheter är beaktade i de olika projekten och hur detta varierar över tid och mellan olika projekt. Slutsatsen i uppsatsen är att det finns en skillnad i inkludering av barn mellan de två projekten där landbaserad planering hade ett bredare barnperspektivpraxis över lag i Delprojekt Korsvägen, och att barnkonventionens lagstadgande ökat betydelsen för barns inkludering som helhet. Resultaten kan bidra till att förbättra inkluderingen av barn i transportplanering och lyfta fram brister i nuvarande arbetssätt. Resultaten visar också på en potentiell kunskapslucka mellan sjöfart och landbaserade transportplaneringsprocesser i dessa två fall. Ytterligare efterforskning inom fältet behöver utföras för att generalisera resultatet som ett bredare fenomen.