| dc.contributor.author | Melén, Anton | |
| dc.contributor.author | Madsen, Victor | |
| dc.date.accessioned | 2023-06-27T13:15:40Z | |
| dc.date.available | 2023-06-27T13:15:40Z | |
| dc.date.issued | 2023-06-27 | |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/77410 | |
| dc.description | In the wake of the Covid-19 pandemics and an increased focus on local service access, the planning concept of the 15-minute city (FMC) has been implemented in urban planning of several cities. FMC aims to increase accessibility to essential services in the neighborhood of the city, with the goal of promoting social sustainability and quality of life for residents. The main focus is on improving active accessibility through walking and cycling planning. The importance of planning for safety and accessibility for pedestrians in the urban environment is particularly emphasized. Although the concept of the FMC is well-established in both professional and research domains, there is still a lack of a comprehensive operationalization.
Furthermore, there is relevance in studying FMC in relation to the built environment and toward residential segregation in terms of income levels in a northern European context. Therefore, there is a need for an empirical study that investigates how the criteria for the FMC correlate with these two perspectives.
In light of this, the thesis has focused on examining the extent to which Gothenburg meets the criteria to be considered a FMC in terms of pedestrian accessibility to urban social functions and whether this correlates with the built environment and residential segregation. Additionally, the thesis investigates whether income levels of residents correlate with the fulfillment of the FMC concept.
The results indicate that Gothenburg largely meets the requirements to be considered a 15-minute city for pedestrians in their accessibility to urban social functions. However, there is still potential for further developments to fully classify the city as a complete FMC. When analyzing the differences between various urban social functions, it becomes evident that the highest levels of access are achieved in central Gothenburg.
With focus on the built environment, there is a positive correlation between accessibility to urban social functions and the city's population density, as well as the proximity to the city center. Residents generally have high access to urban social functions regardless of their income levels. However, it is notable that residents who have limited access to urban social functions tend to have higher incomes. | en |
| dc.description.abstract | I skenet av Covid-19 pandemin och ett ökat fokus på närområdets serviceutbud har begreppet 15-minutersstaden (FMC) tillämpats i flera städers urbana planering. FMC syftar till att öka tillgängligheten till grundläggande funktioner i stadens närområden för att invånare ska uppnå social hållbarhet och livskvalitet. Huvudfokus ligger på att förbättra den aktiva tillgängligheten genom planering för ökad gång och cykel. Dock framhävs specifikt gångbarheten i stadsmiljön med planering för fotgängares säkerhet och tillgänglighet. Trots att FMC är välanvänt inom tillhörande yrkesområden och forskning finns fortfarande brist på en heltäckande operationalisering av FMC.
Vidare finns relevans av att studera FMC i relation till den byggda miljön och mot boendesegregation i termer av inkomstnivåer i en nordeuropeisk kontext. Därför finns behovet av empiriska studier som inriktas mot hur kriterier för FMC samvarierar med dessa två perspektiv.
Mot bakgrund av detta har uppsatsen inriktats mot att undersöka i vilken utsträckning Göteborg uppnår kriterier för 15-minutersstaden i termer av tillgänglighet till fots till urbana sociala funktioner och huruvida detta samvarierar med den byggda miljön och boendesegregation.
Resultatet visar att Göteborg i hög grad uppfyller kriterier för att vara en 15-minutersstad för fotgängare när det gäller tillgängligheten till urbana sociala funktioner. Viss utvecklingspotential finns dock för att staden på ett fullständigt sätt ska klassas som en FMC. Vid analys av skillnader mellan olika urbana sociala funktioner framkommer att de högsta nivåerna av tillgänglighet uppnås i centrala Göteborg.
Med fokus på den byggda miljön finns det ett positivt samband mellan tillgängligheten till urbana sociala funktioner och stadens befolkningstäthet samt närheten till stadskärnan för invånare. Invånare i Göteborg har generellt sett en hög tillgänglighet till urbana sociala funktioner oavsett inkomstnivå men invånare som har begränsad tillgänglighet till urbana sociala funktioner har i stor utsträckning också högre inkomster. | en |
| dc.language.iso | swe | en |
| dc.relation.ispartofseries | Kandidatuppsats i kulturgeografi 2023:1 | en |
| dc.subject | “Tillgänglighet”, “Gångbarhet”, “15-minutersstaden”, “Urbana sociala funktioner”, “Segregation”, “Gentrifiering”, “Mobilitet”, “Närhet”, “Vård och Omsorg”, “Handel”, “Utbildning”, “Underhållning”, “Rekreation” | en |
| dc.subject | “Accessibility”, “Walkability”, “15-minute city”, “Urban social functions”, “Segregation”, “Gentrification”, “Mobility”, “Proximity”, “Healthcare”, “Commerce”, “Education”, “Entertainment”, “Recreation” | en |
| dc.title | 15-minutersstaden i Göteborg. En studie av fotgängarens tillgänglighet och samvariationen med den byggda miljön och boendesegregation | en |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of Economy and Society | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
