ÅTERBRUK MED HJÄLP AV GRATISBUTIKER I GÖTEBORGS STADS MER VÄLMÅENDE PRIMÄROMRÅDEN. En studie om potentialen och viljan att minska klimatavtrycket
Abstract
Det är inte många som känner till konceptet gratisbutik: en secondhandbutik där allting är
gratis, där hyresvärden står för lokalen och butiken rås om av ideellt engagerade. För att
Göteborgs stad ska bli klimatneutralt till år 2030 och nå klimatavtrycket 3,3 ton CO2e per
invånare från dagens 8,9 behöver hushållens konsumtion minska och återbruket öka. Denna
studie tittar på var någonstans i Göteborg de största minskningarna av klimatavtrycket kan
ske och om viljan hos invånarna där att använda gratisbutiker finns. Utöver det, vilka
förutsättningar gratisbutikerna har idag, hur de kan bli bättre och nå fler samt vilka
erfarenheter som finns hos Göteborgs stad av institutionellt entreprenörskap. Genom att
undersöka klimatavtrycket med Stockholm Environment Institute:s Konsumtionskompassen
och genomföra enkätundersökningar för invånare och butiksinnehavare samt intervjuer
kommer vi närmare svaret på frågorna. Marknadsföring av den lokala delningsekonomin med
Smarta Kartan, Cykelköken och Fixotekens reparationsverkstäder är tre bevis på vad som kan
åstadkommas i samverkan med civilsamhället. Denna studie har visat att SEI:s
Konsumtionskompassen, med hänsyn till Göteborgs områdesindelning i primärområden,
fungerar bra för att identifiera var klimatavtrycket är störst och var eventuella insatser bör
sättas in. Studien visar även att viljan att använda gratisbutiker i Göteborgs mer välmående
primärområden finns, där placeringen kan vara i bostadsområdet men också vid det lokala
köpcentret. Vidare att utmaningarna och förutsättningarna för en gratisbutik att växa är att det
behövs ett bra samarbete med hyresvärden kring tillgång till en kostnadsfri och rymlig lokal.
Genom att förbättra den materiella standarden för vissa av besökarna, minska klimatavtrycket
och skapa en social mötesplats, tangerar gratisbutikerna de tre hållbarhetsdimensionerna för
Agenda 2030:s globala mål, vilket passar bra i jakten på klimatneutralitet. För att nya
gratisbutiker ska startas i Göteborgs mer välmående primärområden och bli välbesökta så bör
de ha en riktig butikslokal, en välorganiserad personal och vara inriktad på den lokala
befolkningen. En gemensam satsning av fastighets- och bostadsbolag och civilsamhället ledd
av staden är en möjlig väg framåt visar tidigare erfarenheter från Göteborgs stad och Samsø i
Danmark.
Collections
View/ Open
Date
2023-06-22Author
Pichler, Daniel
Keywords
gratisbutik
gåvoekonomi
klimatavtryck
institutionellt entreprenörskap
återbruk
Series/Report no.
B1246
Language
swe