• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Earth Sciences / Institutionen för geovetenskaper
  • Kandidatuppsatser
  • View Item
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Earth Sciences / Institutionen för geovetenskaper
  • Kandidatuppsatser
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

ÅTERBRUK MED HJÄLP AV GRATISBUTIKER I GÖTEBORGS STADS MER VÄLMÅENDE PRIMÄROMRÅDEN. En studie om potentialen och viljan att minska klimatavtrycket

Abstract
Det är inte många som känner till konceptet gratisbutik: en secondhandbutik där allting är gratis, där hyresvärden står för lokalen och butiken rås om av ideellt engagerade. För att Göteborgs stad ska bli klimatneutralt till år 2030 och nå klimatavtrycket 3,3 ton CO2e per invånare från dagens 8,9 behöver hushållens konsumtion minska och återbruket öka. Denna studie tittar på var någonstans i Göteborg de största minskningarna av klimatavtrycket kan ske och om viljan hos invånarna där att använda gratisbutiker finns. Utöver det, vilka förutsättningar gratisbutikerna har idag, hur de kan bli bättre och nå fler samt vilka erfarenheter som finns hos Göteborgs stad av institutionellt entreprenörskap. Genom att undersöka klimatavtrycket med Stockholm Environment Institute:s Konsumtionskompassen och genomföra enkätundersökningar för invånare och butiksinnehavare samt intervjuer kommer vi närmare svaret på frågorna. Marknadsföring av den lokala delningsekonomin med Smarta Kartan, Cykelköken och Fixotekens reparationsverkstäder är tre bevis på vad som kan åstadkommas i samverkan med civilsamhället. Denna studie har visat att SEI:s Konsumtionskompassen, med hänsyn till Göteborgs områdesindelning i primärområden, fungerar bra för att identifiera var klimatavtrycket är störst och var eventuella insatser bör sättas in. Studien visar även att viljan att använda gratisbutiker i Göteborgs mer välmående primärområden finns, där placeringen kan vara i bostadsområdet men också vid det lokala köpcentret. Vidare att utmaningarna och förutsättningarna för en gratisbutik att växa är att det behövs ett bra samarbete med hyresvärden kring tillgång till en kostnadsfri och rymlig lokal. Genom att förbättra den materiella standarden för vissa av besökarna, minska klimatavtrycket och skapa en social mötesplats, tangerar gratisbutikerna de tre hållbarhetsdimensionerna för Agenda 2030:s globala mål, vilket passar bra i jakten på klimatneutralitet. För att nya gratisbutiker ska startas i Göteborgs mer välmående primärområden och bli välbesökta så bör de ha en riktig butikslokal, en välorganiserad personal och vara inriktad på den lokala befolkningen. En gemensam satsning av fastighets- och bostadsbolag och civilsamhället ledd av staden är en möjlig väg framåt visar tidigare erfarenheter från Göteborgs stad och Samsø i Danmark.
URI
https://hdl.handle.net/2077/77323
Collections
  • Kandidatuppsatser
View/Open
B1246.pdf (1.865Mb)
Date
2023-06-22
Author
Pichler, Daniel
Keywords
gratisbutik
gåvoekonomi
klimatavtryck
institutionellt entreprenörskap
återbruk
Series/Report no.
B1246
Language
swe
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV