När ett yttrande inte räcker. Hur kommuner hanterar ett utmanat självstyre

Abstract

Kommunal självstyrelse innebär att Sveriges kommuner ansvarar för lokala angelägenheter av allmänt intresse, och ett exempel på det är grundskolan. Grundskolan administreras dock inom ett flernivåsystem där även den nationella nivån har stort inflytande, vilket kan ge upphov till situationer där statliga myndigheter tar beslut som går stick i stäv mot vad kommunerna önskar. En sådan situation inträffar när Skolinspektionen godkänner nyetablering av friskolor i fall där kommuner påtalat negativa följder av en etablering. I denna rapport studeras tre sådana fall för att söka svar på frågan om hur kommuner hanterar situationer där deras självstyre utmanas.

Studien visar att när en nyetablering av en friskola aktualiseras träder lokala politiska ledare fram och agerar utifrån sin inställning i sakfrågan. Deras hantering av situationen formas av vilka ideologiska positioner och politiska intressen de har samt hur de bedö-mer kommunens ekonomiska förutsättningar. I studien identifieras tre övergripande strategier som politikerna landar i när de balanserar dessa intressen på olika sätt. Kommuner som var kritiska till en etablering utnyttjade sitt handlingsutrymme på många olika sätt för att stoppa processen. Slående nog såg ingen detta motstånd mot statliga beslut som ett försvar av den lokala självstyrelsen. Rapporten lyfter fram praktiska implikationer av hur en föråldrad lagstiftning bakbinder kommunerna när de söker ta ett helhetsansvar för skolan. Resultaten väcker frågan om lagstiftaren behöver se över reglerna om tillståndsprövning av friskolor.