Houston, har vi problem?

Abstract

Vikten av att inkludera problemlösningen i undervisningen är omskrivet i både läro- och ämnesplanen. Där står det att alla elever måste få arbeta med problemlösning. Läroboken är väldigt viktig för matematiklärare i Sverige och stora delar av undervisningen kretsar kring den. Frågan är om elever får tillräckligt med problemlösningsuppgifter genom arbete i läroboken? Syftet med studien är därför att undersöka hur stor andel av uppgifterna i tre läroböcker som kan sägas vara problemlösningsuppgifter. Jämförelser kommer att göras inom och mellan böckerna. För att syftet ska kunna uppnås konstruerades tre frågeställningar. Den första och andra handlar om svårighetsgraden respektive avsnittstillhörigheten för uppgifterna spelar någon roll för andelen problemlösningsuppgifter. Med den tredje frågeställningen undersöks eventuella likheter och skillnader mellan böckerna. Det teoretiska ramverket som används i den här studien är först utvecklat av Lithner (2004) och senare vidarebyggt av bl.a. Jäder m.fl. (2020). Några utvalda delar inom områdena algebra och linjära modeller studerades i tre läroböcker för kurserna Matematik 2a, 2b och 2c i Matematik 5000-serien. Metoden som användes var en kvantitativ innehållsanalys och uppgifter kategoriserades efter uppgiftstyp, svårighetsgrad och avsnitt. Resultatet visade att andelen problemlösningsuppgifter mellan böckerna inte skiljer sig åt i någon betydande grad. Alla tre böcker domineras av imitativa uppgifter. Problemlösningsuppgifterna befinner sig främst bland de svårare uppgifterna samt avsnitten Blandade övningar och Specialavsnitt. I diskussionen konstateras det att böckerna inte innehåller tillräckligt med problemlösningsuppgifter, vilket är särskilt märkbart bland de grundläggande uppgifterna. Slutsatser som dras av detta är att läraren måste välja ut uppgifter i läroböckerna med omsorg så att alla får arbeta med matematiska problem. Dessutom diskuteras en problemlösningslektion där problemlösningsuppgifter från externa källor är med. Som framtida forskning hade det varit intressant att intervjua lärare och höra deras tankegångar när de väljer ut uppgifter som elever ska arbeta med.