När jag blir stor En kvalitativ intervjustudie över vad som influerar unga vuxnas aktivitetsval och deras upplevelse av aktivitetsidentitet

Abstract

Bakgrund Aktivitetsidentitet är något som formas från barndomen genom hela livet och påverkas av omgivningens förväntningar. Transitionen från att vara ung till ung vuxen är en period där utvecklingen av aktivitetsidentiteten ställs på sin spets, då utvecklingen innefattar mer självbestämmande samtidigt som en ställs inför ökade krav från omgivningen. I det svenska, västerländska samhället får individen ofta själv ansvara för att göra de “rätta” valen, något som både kan främja eller hämma välmåendet. Det finns en kunskapslucka i hur de unga vuxna upplever formandet av aktivitetsval och aktivitetsidentitet idag samt hur deras transition från ung till ung vuxen kan påverkas av samhället idag. Syfte Syftet med studien var att utforska vad som influerar unga vuxnas (18-25 år) aktivitetsval och hur de ser på sin livssituation utifrån aktivitetsidentitet. Metod Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga vuxna, åldersspann 18-25 år. Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys användes för transkribering och analys av intervjuinnehållet. Resultat Intervjustudien resulterade i tre huvudkategorier som beskrev unga vuxnas upplevelse av vad som påverkar deras beslut och möjligheter i vardagen. Huvudkategorin Påverkan från omgivning innefattar hur omgivningens inflytande på de unga vuxnas vardag både beskrevs som ett positivt inflytande men även en begränsning i aktivitetsval. Huvudkategorin Självbestämmande belyser hur de unga vuxna upplever en känsla av få kontrollera sina val och få följa sin egen väg. Huvudkategorin Frigörelse medför utmaningar handlar om de unga vuxnas egna identitetsutveckling, reflektioner kring resurser från deras barndom samt nya utmaningar och egenansvar i vuxenlivet. Totalt framkom tio underkategorier under de tre huvudkategorierna. Slutsats Unga vuxnas aktivitetsval påverkas av dess omgivning, av samhället och av upplevelsen av sin egen kapacitet. Bredare förståelse för målgruppen kan öka förutsättningarna för ett hållbart välbefinnande.