Praktisk eller opraktisk majoritet? Ett aktiebolagsrättsligt perspektiv på praktisk majoritet som grund för ett koncernförhållande - med anledning av SOU 2022:29

Abstract

En koncern består av en grupp om två eller flera företag, varav ett är moderbolag och övriga är dotterföretag. Att en koncern utgörs av flera juridiska personer innebär att aktiebolagslagens regler, som är utformade enligt idén om aktiebolaget som ett juridiskt självständigt företag, riskerar att bli verkningslösa i förhållande till koncerner. Till följd härav har i aktiebolagslagen införts dels en koncerndefinition, dels därtill anknytande regler. Eftersom tillämpningen av aktiebolagslagens koncernspecifika regler förutsätter uppfyllnad av koncerndefinitionen är definitionens utformning av central betydelse. Nu gällande koncerndefinition är oförändrad sedan 1996 - sommaren 2022 presenterades emellertid ett förslag på en ny definition i SOU 2022:29. Förslaget innebär bland annat att praktisk majoritet ska kunna grunda ett koncernförhållande. Härmed avses att övriga aktieägare deltar vid bolagsstämman i så begränsad omfattning att mindre än halva röstetalet är tillräckligt för att utöva ett dominerande inflytande på bolagsstämman. Tidigare förslag om att låta praktisk majoritet konstituera en koncern har kritiserats och en regel om praktisk majoritet har ansetts förknippad med betydande praktiska tillämpningssvårigheter, SOU 2022:29 saknar dock resonemang kring vilka konsekvenser praktisk majoritet som koncerngrund kan komma att få för till aktiebolagslagen. I förevarande arbete analyseras därför praktisk majoritet som grund för ett koncernförhållande i relation till de effekter koncerngrunden kan tänkas få inom ramen för aktiebolagslagen. Detta för att avgöra om det, ur ett aktiebolagsrättsligt perspektiv, är önskvärt att låta praktisk majoritet skapa ett koncernförhållande.