Snö, blod och körsbärsblommor: Lexikografisk behandling och språkbrukares beskrivning av färger i svenska språket

Abstract

I denna masteruppsats undersöks hur färger kan förklaras med ord. Med utgångspunkt i teoretisk lexikografi analyseras definitioner av elva färgbeteckningar – SVART, VIT, RÖD, GUL, GRÖN, BLÅ, BRUN, ORANGE, ROSA, LILA och GRÅ – i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO 2021). En enkätundersökning bland ordbokens mål-grupper (N=523) belyser ordbokens språkliga och kulturella förankring i valet av referensobjekt, färgens lexikala prototyp.

Beskrivningar av de elva färgbeteckningarna i SO (2021) inleds vanligtvis med relativsatsen ”som har färg som ...”. Satsen följs av en eller flera av tre definitions-typer: (1) definition genom referens till prototypiskt objekt, (2) definition genom relation till andra färger, samt (3) definition genom fysiska egenskaper.

Nio av de elva färgbeteckningarna definieras genom referens till objekt. I jämförelsen mellan dessa och de alternativ som respondentgrupperna identifierar som mest typiska för respektive färgbeteckning i enkäten, råder högst samstämmighet mellan SO (2021) och de respondenter som har svenska som förstaspråk och som har bott största delen av sitt liv i Sverige (n=436) eller i Finland (n=54). En majoritet i samtliga respondentgrupper stödjer ordbokens val av referensobjekt för BLÅ, VIT och ORANGE, och avvisar ordbokens val av referensobjekt för GUL, BRUN och SVART. Respondentgrupperna är mest oense om bästa exempel på ROSA, som SO (2021) inte definierar genom referensobjekt. Oenigheten om ROSA ses även inom gruppen respondenter med svenska som förstaspråk som bott största delen av sina liv i Sverige; en grupp som i övrigt uppvisar få ålders- och könsbaserade skillnader i val av referens-objekt.

Sammantaget visar analysen att valen av referensobjekt i SO (2021) i huvudsak är språkligt och kulturellt förankrade såväl hos ordbokens målgrupper, som universellt i tidigare internationell forskning. Samtidigt identifierar uppsatsen en rad inkonsekvenser i definitionsmetoder och definitionsvokabulär, och kan därigenom bidra till kommande uppdateringar av ordboken.