Kunskap om kvinnlig fertilitet i Sverige

Abstract

Bakgrund: Svenskar föder färre barn och senare i livet. Risken med senareläggande av barnafödandet är att det kan bli svårare att bli gravid och att behålla graviditeten, som resultat av detta kan kanske par inte få de barn som önskats. Åldern är den viktigaste faktorn för att lyckas bli gravid, men det finns fler faktorer som påverkar fertiliteten t.ex. sexuellt överförbara sjukdomar (STI), rökning och Body Mass Index (BMI). Cirka 15% av alla par i Sverige är ofrivilligt barnlösa. Infertila kvinnor löper högre risk för psykisk ohälsa. Sverige har en nationell strategi där rätten till kunskap är säkrad, information ska vara individanpassat och evidensbaserat för att svenskar ska kunna ta välinformerade beslut gällande fertilitet och graviditet. Vet svenskar tillräckligt om den kvinnliga fertiliteten för att kunna ta välinformerade beslut kring sitt reproduktiva liv? Syfte: Beskriva svenskars kunskap om kvinnlig fertilitet. Metod: Systematisk integrativ litteraturstudie har utförts. Sökningar gjordes i Pubmed, Cinahl, PsychInfo, Scopus och Web of Science. Artiklarna kvalitetsgranskades och därefter utfördes en integrativ analys. Resultat: Datainsamlingen resulterade i nio artiklar. Sju huvudkategorier identifierades: “Alkohol, tobak och droger”, “Livsstil”, “BMI”, “Psykologiska faktorer”, ”STI”, “Sjukdomar och hereditet“ och “Ålder”. Kunskapen om kvinnlig fertilitet är ojämn och skillnad ses mellan individer. Högutbildade besatt mer kunskap än lågutbildade, kvinnor hade mer kunskap än män. Överskattning ses av den tidsperiod i livet en kvinna är fertil kunde ses. Generellt fanns hög kunskap kring livsstilsfaktorer som kan påverka, men låga kunskaper om att STI kan påverka fertiliteten. Slutsats: Kunskaperna varierade och en överskattning av den period i livet kvinnan är fertil ses Kunskapen kring STI och dess möjliga påverkan på kvinnlig fertilitet är låg. Barnmorskans kompetens är central för spridning av kunskap inom reproduktiv och sexuell hälsa.