dc.contributor.author | Håkansson, Eleonora | |
dc.contributor.author | Dürholt, Linda | |
dc.date.accessioned | 2022-10-17T12:22:39Z | |
dc.date.available | 2022-10-17T12:22:39Z | |
dc.date.issued | 2022-10-17 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/73914 | |
dc.description.abstract | Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att bidra med förståelse kring lagen om barnfridsbrott
i form av hur barn konstrueras som målsägande i tingsrättsdomar, samt vad det kan få för betydelse för
barnets brottsofferstatus. Åtal som rör indirekta offer är ett komplext ämne och arbetet bidrar således
med en fördjupad kunskap i hur den rättsliga bedömningen i olika barnfridsbrott hittills sett ut samt hur
det kan påverka brottsofferstatusen.
• Hur konstrueras barn som målsäganden i tingsrättsdomar när de bevittnat våld mellan närstående?
• Vad har det för betydelse för barns brottsofferstatus?
Metod och material: Studien är kvalitativ och består av en tematisk textanalys av 16 domskäl från olika
tingsrätter i Sverige. Förhållningssättet har varit abduktivt i form av en växling mellan teori och
empiriskt material. Resultatet presenteras i form av en tematisk redogörelse av de teman som vuxit fram
genom kodning.
Huvudresultat: Barnfridsbrottet är något som ter sig komplext, framförallt då det behandlar indirekta
offers utsatthet. Analysen visar flera hierarkiska ordningar kring barnfridsbrottet, både när det gäller
begrepp och individer. En risk verkar vara att barn som målsäganden konstrueras i relation till varandra,
där en konsekvens blir att ena barnet kan anses i mer behov av skydd än den andra. Analysen visar även
en tendens på att barn som befinner sig i nära anslutning, gärna i samma rum, som både ser och hör
våldet verkar få en större offerroll, kontra det barn som befinner sig i ett annat rum där det inte kan
styrkas på liknande sätt att hen uppfattat händelsen. Det kan leda till föreställningar om vad ett legitimt
respektive icke-legitimt brottsoffer är. Avslutningsvis verkar barnet i högre utsträckning inte äga sitt
mål på samma sätt som vuxna, trots att lagstiftningen inrättades med syftet att stärka barnens äganderoll
och höja deras individuella röster. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | Barnfridsbrott, barn som målsäganden, brottsofferstatus, bevittna, konstruktioner | en |
dc.title | Konstruktioner av barn som målsägare och dess brottsofferstatus – En kvalitativ textanalys av tingsrättsdomar gällande barnfridsbrott | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of sociology and work science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |