Landrisk på Tillväxtmarknader - En Fallstudie av Svenska Multinationella Företag

Abstract

Bakgrund & Problem: Tillväxtmarknader har de senaste decennierna lockat investerare med låga produktionskostnader och hög tillväxt. Dessa marknader är generellt mer volatila än mogna marknader. De uppvisar även ett större utbud av risker som främst är av en negativ natur. Empiriska undersökningar har på senare tid visat att korrelationen marknader emellan har ökat vilket talar för att de landsspecifika riskerna bär på ett betydande inslag av marknadsrisk vilket innebär att dessa risker ej kan diversifieras bort fullt ut.

Landrisk har de senaste åren skapat mycket debatt i den akademiska världen där det råder en oenighet om vilka metoder för att uppskatta den som är att föredra. Vidare har denna oenighet skapat förvirring inom den praktiserande världen och lett till att många olika metoder praktiseras vilka ofta baseras på godtyckliga justeringar, magkänsla och svagt empiriskt material. Ett gap har uppstått mellan praktik och teori där de mer sofistikerade modellerna har haft svårt att vinna acceptans. Med tanke på den vikt som företagen lägger på analyser av landrisk borde det vara av stort intresse och vikt att den metod som används för att ta hänsyn till landrisk i kapitalbudgeteringen görs på ett medvetet och noggrant sätt. Att välja metod är ett viktigt beslut då modellerna kan ge upphov till vitt skilda kapitalkostnader. Detta har således väckt vårt intresse och föranlett denna studie.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen för hur fyra svenska multinationella företag behandlar landrisk och vilken effekt detta har på investeringsprocessen. Vidare vill vi undersöka hur de resonerar kring ämnet och vad som föranlett deras val av metod. Med detta vill vi ge en ökad insikt i hur stor genomslagskraft den akademiska litteraturen har haft på de studerade företagens sätt att ta hänsyn till landrisk i tillväxtmarknader. Men vi vill även baserat på de studerade företagen förklara diskrepansen mellan den akademiska och den praktiserande världen.

Metod: En kvalitativ metod har använts för att besvara problemformuleringarna. Telefonintervjuer har genomförts med fyra svenska multinationella företag som alla till hög grad är exponerade mot landrisk. Intervjuobjekten har alla god insikt i sina respektive företags investeringar på tillväxtmarknader.

Slutsats: SCA och SKF använde kvantitativa metoder där de främst förlitade sig på landriskbedömningar gjorda av ratingbolag medan Scania och AstraZeneca gjorde kvalitativa bedömningar. Att analytiskt se över landrisken på ett kvantitativt och systematiskt sätt gör det lättare för företagen att allokera resurser och objektivt ta ställning till värdet på investeringar. Inställningen till vilka metoder som föredrogs kan spåras till faktorer som tradition, branschspecifika egenskaper och svårigheten att applicera landriskmodeller i företagens beslutssituationer.