Show simple item record

dc.contributor.authorKarlsson, Rikard
dc.date.accessioned2022-05-23T11:49:01Z
dc.date.available2022-05-23T11:49:01Z
dc.date.issued2022-05-23
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/71756
dc.descriptionEpilepsi är en vanlig neurologisk åkomma som drabbar 1-3% av befolkningen och ungefär 70 miljoner världen över. Sjukdomen kan ge återkommande anfall som varierar i allvarlighet - det kan röra sig om allt från ofrivilliga muskelryckningar i olika delar av kroppen som varar i flera minuter till lätta ryckningar eller medvetandestörning över några sekunder där man ter sig frånvarande. Anfallen kan orsakas av skador eller sjukdomar i hjärnan, bland annat hjärntumörer och medfödda sjukdomar. Den vanligaste orsaken till epilepsi är dock stroke som står för 14-21% av epilepsifallen. Stroke är ett samlingsnamn för de sjukdomar som orsakar syrebrist till delar av hjärnan, antingen via en blodpropp eller blödning. En kort tid efter stroke, ungefär upp till en vecka, kan man ha så kallade provocerade anfall som uppstår på grund av den svåra påfrestningen som hjärnan utsätts för. Dessa anfall kan vara lika de man får när man har epilepsi men dessa återkommer ej när hjärnan har återhämtat sig efter stroken. I vanliga forskningsstudier har det varit svårt att följa patienter med epilepsi efter stroke, vanligen är denna gruppen äldre och har flera sjukdomar, och den läkemedelsbehandling som man kan få för epilepsi sträcker sig vanligen över flera år. Forskargrupper har tidigare i flera projekt visat att svenska patientregister kan ge unika möjligheter att följa väldigt stora patientgrupper över en lång tid, men för att veta hur säkra slutsatser man kan dra av registerstudier vore det värdefullt att veta hur korrekta diagnoskoderna faktiskt är. Patientregistret innehåller patientuppgifter från vårdtillfällen med läkare och annan vårdpersonal på bland annat sjukhus, och här registreras till exempel behandling, kirurgi och diagnos. Diagnoskoder är de sjukdomar och symtom som läkaren sätter i patientens journal efter patientens besök hos läkare - till exempel om patienten har epilepsi kommer läkaren kunna använda det som diagnoskod efter dennes besök hos läkaren. I denna studie har vi bett socialstyrelsen att identifiera 177 avlidna patienter som i sin patientjournal, i samband med besök hos sjukvården, blivit diagnostiserad av läkare med först stroke och sedan, efter minst 7 dagar, krampanfall. Målet med studien har varit att gå igenom informationen i journalerna och undersöka hur korrekta diagnoskoderna. Hade patienten verkligen epilepsi efter stroke? Resultaten i vår studie visade att 133 (75%) av de 177 patienterna faktiskt hade epileptiska anfall efter sin stroke. I vår studie inkluderade vi inte bara patienter med diagnoser för epileptiska anfall utan även anfall som kan ha varit orsakat av något annat - såsom ett provocerat anfall efter en ytterligare stroke. Eventuellt hade vi kunnat identifiera en ännu större andel patienter med epilepsi efter stroke om vi valde att endast välja de som blivit diagnostiserade med epilepsi. Vi bedömer att patientregister kan användas som en kostnadseffektiv metod för att studera och få mer kunskap om epilepsi efter stroke, men att det alltid kommer inkluderas en viss andel patienter som ej har diagnosen. Denna andel kan dock minimeras beroende på vilka diagnoskoder man letar efter.en
dc.description.abstractIntroduction Stroke is the most common cause of epilepsy, causing an estimated 14-21% of all epilepsy cases. Unfortunately, there is limited knowledge regarding the optimal treatment for post-stroke epilepsy (PSE) and there has been done few studies on PSE because of the difficulty in following elderly patients with multimorbidity over time; epileptic treatments can continue for years and many studies on the field has only evaluated 12 months. Swedish National Patient Register (NPR) can give unique possibilities in following large patient cohorts over a long term, but to know whether certain conclusions from register studies are accurate, it is important to validate the registers. Aim The goal of this study was to evaluate the accuracy of register-based criteria associated with post-stroke epilepsy in the Swedish NPR. Methods This was a retrospective validation study with a total study population of 177 deceased individuals who have been identified by The Swedish National Board of Health and Welfare that fulfiled register-based criteria of PSE. Medical records from these patients were examined thoroughly to see if stroke and subsequent epilepsy could be confirmed, and the collected data were filled into protocols. The data were analysed and positive predictive value (PPV) was used as a method to validate the outcome, calculated as a ratio between the number of patients who had likely or definite epilepsy after stroke to the total number of patients. Results From the 177 patients who were identified, a total of 133 (PPV: 75%, 95%CI 0.69-0.82) had epileptic seizures after stroke. 105 out of 133 epileptic patients were prescribed anti-seizure medication (ASM). Conclusions/implications The results of the study are informative for future register-based studies on PSE. Compared to another recent study validating epilepsy codes in several countries, this result can be seen as high: in our study, at least 75% of the identified patients actually had PSE. Considering the risk of misdiagnosis in epilepsy, register studies will always identify some patients who do not meet the diagnostic criteria for PSE. The accuracy of the register codes may be further increased by requiring that the patients had received an anti-seizure medication, or to only identify patients diagnosed with epileptic seizures; our study also included unspecified seizures which identified some patients who had experienced seizures unrelated to epilepsy.en
dc.language.isoengen
dc.subject-en
dc.titleDetection of poststroke epilepsy and accompanying anti-seizure treatment using Swedish national registers – a validation studyen
dc.title.alternativeIdentifiera poststroke epilepsi med hjälp av svenska nationella patientregister - en valideringsstudieen
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg / Institute of Medicineeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet / Institutionen för medicinswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record