| dc.contributor.author | Hattab, Suhaib | |
| dc.date.accessioned | 2022-02-24T07:44:41Z | |
| dc.date.available | 2022-02-24T07:44:41Z | |
| dc.date.issued | 2022-02-24 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70792 | |
| dc.description | Intelligent förmåga hos manliga patienter med bipolär sjukdom: vilken roll spelar ärftlighet för kliniska utfall?
Bipolär sjukdom är en livslång psykisk sjukdom som kännetecknas av humörsvängningar. Svängningar i måendet kommer periodvist där patientens humör kan variera mellan att vara depressivt, onormalt glatt humör(mani) eller normalt stämningsläge(eutymi). Symtomen kan variera och yttra sig på olika sätt från patient till patient. Den maniska perioden yttrar sig ofta i förhöjt stämningsläge på så vis att det påverkar individens förmåga att fungera. Individen har ofta bristande konsekvenstänk och uppvisar ansvarslöst beteende. Sämre koncentration, minskad sömn samt vanföreställningar är också symtom patienten kan uppleva. Perioder med depression förekommer också däremellan. Befintlig behandling syftar till att lindra dessa symtom och botande behandling finns ännu inte. Både män och kvinnor drabbas av sjukdomen i ungefär lika stor utsträckning. Sjukdomen är också förknippad med ökade risk för död och utveckling av andra sjukdomar.
Även om orsaken bakom bipolär sjukdom inte är helt kartlagd, har forskning visat att både ärftlighet och miljöfaktorer bidrar till utvecklingen av sjukdomen. Det har dock inte forskats mycket om huruvida en patients intelligens och ärftlighet kan påverka sjukdomens svårighetsgrad.
Målet med denna studie är att undersöka hur en individs intelligens innan sjukdomsdebuten kan påverka sjukdomsbördan. Sekundärt vill vi undersöka om bipolära patienter med hög ärftlighet för schizofreni är extra känsliga för låg intelligens.
Materialet som användes i denna studie är tagen från SWEBIC-studien, en större studie som bedrivits av Karolinska Institutet som har ett register på 20 000 patienter som erhållit
diagnosen bipolär sjukdom. I SWEBIC-studien har patienterna fått besvara ett frågeformulär med frågor kring bland annat psykosocial funktion (GAF-F) det vill säga hur väl funktionella patienten är i samhället och symtom såsom självmordstankar eller tvångsbeteenden (GAF-S) samt frågor kring antal sjukhusinläggningar. Vi använde oss även av information från det svenska mönstringsregistret där patienterna som mönstrat fått genomgå ett IQ-test. 808 patienter togs med i denna studie men 21 patienter utelämnades under studiens gång till följd av otillräcklig information kring deras sjukdomsbörda samt kvinnligt kön.
Vi undersökte patienterna utifrån svaren de angivit i frågeformuläret. Därefter undersöktes svaren i det statistiska programmet SPSS där svaren ställdes mot IQ.
Resultaten i denna studie visade att låg intelligens har ett samband med social funktion såväl som antalet sjukhus inläggningar. Individer som fått lägre resultat på IQ-testen som bedrivits har även uppvisat lägre social funktion och ökat antal sjukhusinläggningar. Vi fann ingen koppling mellan hög ärftlighet för schizofreni och hur låg intelligens påverkar utveckling av schizofreni. | sv |
| dc.description.abstract | Institution: Department of neuroscience and physiology, Gothenburg University
City: Gothenburg, Sweden
Background: Bipolar disease is a chronic disease which is distinguished by mood swings. A patients mood can fluctuate between being depressive, manic or euthymic. Although the etiology for bipolar disease isn’t completely mapped, research has shown that both genetic and environmental factors contribute to developing the disease. However, there hasn’t been much research about how cognitive ability and genetic factors can impact the severity of the disease.
Aim: This project primarily aims to investigate how premorbid cognitive ability affects clinical outcomes in bipolar patients. Secondly, we want to investigate whether bipolar patients with a heavy genetic load for schizophrenia are particularly sensitive to low cognitive ability.
Methods: Materials and data analyzed in this study were taken from SWEBIC which is a study on bipolar syndrome. Our study population initially consisted of 808 participants. 20 people were excluded because there was no documented data on the variables we studied. individual data were collected about the patients in the form of implemented interventions and
clinical results such as Global assessment of functioning / symptoms (GAF-S) and function (GAF-F ).
Results: We found that premorbid cognitive ability correlates with a patients overall functioning (GAF-F), where lower premorbid intelligence showed lower functioning with a P-value 0,018. We also got statistically significant results regarding the correlation between low premorbid intelligence and genetic burden and hospital admissions. Regarding our other question at issue, we found no significant results indicating low premorbid cognition and heavy genetic burden correlates with development of schizophrenia.
Conclusion: This study implicates that low premorbid cognitive ability and high genetic burden causes lower functioning in the patients suffering from the disease. It also implicates that these patients often require more hospital care than patients with higher cognitive abilities. However, lack of plurality of studies in the area indicates that it is still uncharted territories that require more studying. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | Bipolar disorder, premorbid cognitive ability, genetic burden, GAF-F | sv |
| dc.title | Kognitiv förmåga hos patienter med bipolär sjukdom: vilken roll spelar genetisk belastning för kliniska utfall? | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
