Show simple item record

dc.contributor.authorJohansson, Rebecca
dc.contributor.authorLujic, Sandra
dc.contributor.authorTorell, Mikaela
dc.date.accessioned2021-11-17T12:13:33Z
dc.date.available2021-11-17T12:13:33Z
dc.date.issued2021-11-17
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/70022
dc.description.abstractVärmestress har blivit ett växande problem i urbana områden, då städer generellt tenderar att vara varmare än omkringliggande områden. Genom att öka mängden träd i stadsmiljöer kan dess nedkylande förmåga, genom skugga och transpiration, bidra till att minimera värmerelaterade effekter på människors hälsa samt att öka välbefinnandet. I denna studie undersöks träds kylande förmåga i Långängen och Nya Kvillebäcken i Göteborg. Initialt undersöks planeringen av lokalisering och artval i det nyetablerade området Nya Kvillebäcken, samt hur tillgängligheten till skuggande träd uppfattas av boende och besökare i båda områdena. Genom beräkningar av strålningstemperaturen (Tmrt), som är den viktigaste meteorologiska variabeln under klara och varma sommardagar, utförs en värmekartering i GIS. Baserat på Tmrt kan de spatiala fördelningarna av termisk stress beräknas i indexet fysiologisk ekvivalent temperatur (PET). Avslutningsvis karteras de mest optimala lokaliseringarna för nya träd på platser där värmestress är som mest påtaglig. Resultatet visar att träden i Nya Kvillebäcken främst inte planerades utifrån ett värmestressperspektiv. Träden planerades utifrån andra tekniska och estetiska faktorer såsom exempelvis utrymme ovan och under mark samt en variation av olika trädarter i syfte för att skapa olika teman. Utifrån studiens enkätundersökning ansågs tillgängligheten till träd överlag vara bristfällig i båda områdena, däremot ansågs tillgängligheten vara bättre i Långängen än i Nya Kvillebäcken. Genom värmekarteringen med befintliga träd framkom det att ytor med PET kategorin Måttlig värmestress övergick till Lätt värmestress med totalt 14 procentenheter i Långängen. I Nya Kvillebäcken övergick ytor med Hög/Måttlig värmestress till Lätt värmestress med totalt 16 procentenheter. I Långängen var större träd främst placerade på grönytor mellan flerbostadshus, medan yngre träd i Nya Kvillebäcken var placerade i rabatter med omkringliggande hårdlagda ytor. Optimala platser för nya träd lokaliserades främst intill byggnader i båda områdena. I Långängen innebar nyplanteringen av träd en minskning med 7 procentenheter av ytor med Måttlig värmestress, detta övergick till Lätt värmestress/Ingen termisk stress. I Nya Kvillebäcken minskade andelen ytor med Måttlig värmestress med 4 procentenheter till Lätt värmestress. Generellt innebar beräkning av befintliga träd och genererandet av nyplanterade träd sänkningar mellan 1-16 Tmrt °C i vardera område.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesBsv
dc.relation.ispartofseries1125sv
dc.subjectträdsv
dc.subjectlokal- och mikroklimatsv
dc.subjectvärmestresssv
dc.subjectTmrtsv
dc.subjectPETsv
dc.titleLokalisering av träd för att reducera värmestress. En komparativ studie av Långängen och Nya Kvillebäckensv
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Earth Scienceseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för geovetenskaperswe


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record