| dc.contributor.author | Strålin, Axel | |
| dc.date.accessioned | 2021-08-04T12:25:12Z | |
| dc.date.available | 2021-08-04T12:25:12Z | |
| dc.date.issued | 2021-08-04 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/69255 | |
| dc.description | Hjärtstopp orsakar många dödsfall varje år runtom i världen. När en person drabbas av hjärtstopp skadas hela kroppen av den akuta syrebristen som uppstår när blodcirkulationen i kroppen upphör. Hjärnan är extra känslig för denna syrebrist och bland patienter som blir återupplivade med hjärt-lungräddning dör många i ett senare skede av sina hjärnskador. Skadorna på hjärnan och kroppen vid ett hjärtstopp kan enkelt delas upp i akuta skador och efterföljande skador. De efterföljande skadorna har att göra med inflammatoriska och kemiska reaktioner i kroppen när blodcirkulationen återfås. För att lindra de efterföljande skador som uppstår efter ett hjärtstopp använder man sig idag av kylbehandling, också kallat terapeutisk hypotermi. Endast personer som överlevt sitt hjärtstopp och fortfarande är medvetslösa behandlas med kylbehandling. Patienten skrivs in till intensivvården, där erhåller patienten kylbehandling i 24 timmar och efter detta värmer man patienten till 37°C och är extra vaksam på att patienten inte får feber, så kallad efterföljande kontrollerad normotermi. Den här studien syftar till att utvärdera precisionen av hypotermibehandlingen över tid på Sahlgrenska och att jämföra den med publicerade data från andra studier för att se hur den står sig internationellt. För att mäta precisionen har vi studerat tid från hjärtstopp till måltemperatur, generellt tror man att kortare tid till kylning är bra och att man med för långa tider till kylning riskerar att gå miste om gynnsamma effekter. Vi har också studerat temperaturvariabilitet, som är ett mått på hur precist en patient ligger på sin måltemperatur och hur väl kylmaskinen lyckas hålla temperaturen konstant. Till sist har vi också undersökt feber efter kylningsfasen, vilket man vet påverkar prognosen negativt och därför vill undvika. Både tid till kylning, variabilitet och feber hade förbättrats över tid på Sahlgrenska och sammantaget höll behandlingen acceptabel god kvalitet som låg inom ramen för övriga publicerade data från forskningsfältet. | sv |
| dc.description.abstract | Introduction: To mitigate reperfusion cerebral injury secondary to cardiac arrest (CA), postresuscitation target temperature management (TTM) is applied. TTM generally includes 24h of hypothermia followed by controlled normothermia. Objective: To evaluate the precision of TTM at Sahlgrenska University Hospital by assessing potential deviations from protocol quality requirements as well as identifying potential areas of improvement. Method: 2 historical cohorts of 45 patients treated by TTM 2011-2013 and 76 patients treated by TTM 2018-2020 were included. Outcome measures as to precision of TTM were time from return of spontaneous circulation [ROSC] to target temperature, temperature variability during hypothermia (mean absolute deviation [MAD]) and incidence of fever (T≥38.5°C). Comparison between study groups was used to evaluate the change in precision over time and a comparison of the 2018–2020 data to current literature was made to assess the precision compared to international standards. Results: Time from ROSC to target temperature 33°C was significantly shorter in the 2018-‐‑2020 study group (mean 6h38min) than in the 2011-‐‑2013 study group (mean 10h6min). Variability was significantly lower in the 2018-‐‑2020 study group (average MAD [mean absolute deviation] 0.23°C) than in the 2011-‐‑2013 study group (average MAD 0.47°C). Fever incidence during normothermia phase was significantly lower in the 2018-‐2020 study group (11%) than in the 2011-‐‑2013 study group (29%). Conclusion: Overall, precision of TTM at Sahlgrenska University Hospital as to timing, variability and fever incidence had improved over time and was in line with reported data from the largest studies of TTM today. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Examensarbete 30 Hp, Läkarprogrammet | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Student Essay | sv |
| dc.subject | Target temperature management | sv |
| dc.subject | cardiac arrest | sv |
| dc.subject | fever | sv |
| dc.title | The precision of target temperature management in comatose survivors of cardiac arrest - a quality assessment | sv |
| dc.title.alternative | Måluppfyllelse vid behandling med temperaturkontroll efter hjärtstopp | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Institute of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
