| dc.contributor.author | Szkinc-Olsson, Grazyna | |
| dc.contributor.author | Al Liddawi, Madeleine | |
| dc.date.accessioned | 2021-05-21T10:19:31Z | |
| dc.date.available | 2021-05-21T10:19:31Z | |
| dc.date.issued | 2021-05-21 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/68458 | |
| dc.description | Background: The number of migrants has increased rapidly in recent decades both in Sweden and other countries. The migrants' experiences of living with heart failure mean difficulties to manage and understand the disease related to language barriers as well as different cultural and religious views. Migrants make different demands on the current health system, compared to native Swedes. There are few studies that pay attention to self-care problems for migrants in heart failure. Recently, it was noted that migrant patients with heart failure have difficulty detecting the subtle changes in their state of health and symptom interpretation. It is difficult to determine what the cause of the problem is, as the nurses' experiences in that area is not well studied. Objective: The aim was to describe nurses’ experiences of advising about self-care to the migrant patients with heart failure. Method: To describe nurses' experiences, a qualitative method with semi-structured interviews was chosen. In the study, an inductive analysis process was chosen to obtain results from narratives and observations during the interviews. Results: Four categories emerged: to accept challenges, to work on the basis of ethical and legal responsibility, to be creative in counseling and the patient’s health literacy determines. The study's findings show that greater use is needed of professional interpreters, counseling adaptation based on the patient's level of knowledge and mapping the patient's health literacy to enhance the patient's ability to self-care. Conclusion: Advice on self-care has shown many challenges. The results of the study can improve the nurses’ way of working by actively working with the shortcomings that have been noticed, which is to use a professional interpreter when needed, acquire more cultural understanding about migrant patients that can lead to improved counseling and the importance of mapping the patient’s health literacy. | sv |
| dc.description.abstract | Bakgrund: Antalet migranter har ökat snabbt under de senaste decennierna både i Sverige och i Europa. Migranternas upplevelser av att leva med hjärtsvikt innebär svårigheter att hantera och förstå sjukdomen relaterat till språkbarriär samt olika kulturella och religiösa synsätt. Migranter ställer annorlunda krav på det befintliga hälso-och sjukvårdssystemet än infödda svenskar. Det finns få studier som uppmärksammar egenvårdsproblematik hos migranter vid hjärtsvikt. Nyligen uppmärksammades att migrantpatienter med hjärtsvikt har svårigheter att upptäcka de subtila förändringarna i hälsotillståndet och att tolka symptom. Det är svårt att avgöra vad som är orsaken till problemet då sjuksköterskornas erfarenheter om att ge råd om egenvård inte är välstuderat. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rådgivning om egenvård till migrantpatienter med hjärtsvikt. Metod: För att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter valdes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studien valdes induktiv analysprocess för att få fram resultat från berättelser och iakttagelser under intervjuerna. Resultat: Fyra kategorier växte fram: att anta utmaningar, att arbeta utifrån etiskt och juridisk ansvar, att vara kreativ vid rådgivning och patientens hälsoliteracitet avgör. Studiens fynd visar att det behövs större användning av professionella tolkar, rådgivningsanpassning utifrån patientens kunskapsnivå och kartlägga patientens hälsoliteracitet för att förbättra patientensförmåga till egenvård. Slutsats: Rådgivning om egenvård har visat på många utmaningar. Studiens resultat kan förbättra sjuksköterskornas arbetssätt genom att aktivt arbeta med de brister som uppmärksammats, vilket är att använda professionell tolk om det finns behov, införskaffa mer kulturell kunskap för att kunna förstå migrantpatienterna som kan leda till förbättrad rådgivning och vikten av att kartlägga patientens hälsoliteracitet. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | Rådgivning | sv |
| dc.subject | Egenvård | sv |
| dc.subject | Migranter | sv |
| dc.subject | Hjärtsvikt | sv |
| dc.subject | Sjuksköterskors erfarenheter | sv |
| dc.title | Rådgivning om egenvård till migranter med hjärtsvikt: en kvalitativ studie om sjuksköterskors erfarenheter | sv |
| dc.title.alternative | Advice on self-care for migrants with heart failure: a qualitative study of nurses’ experiences | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | H1 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
| dc.type.degree | Student essay | |
