Skydd eller chimär? Patientlagen ur ett äldre- och kapabilitetsperspektiv

Abstract

Sedan 2015 regleras patientens roll i patientlagen (2014:821) (PL), med det uttryckta syftet att stärka patientens ställning. Idag utgör äldre patienter en stor och växande patientgrupp. Den äldre patientens vårdbehov skapar utmaningar som kan placeras i skärningspunkten mellan medicinen och juridiken – hur ser den äldre patientens ställning ut i vården idag och hur kommer den framtida demografiska utvecklingen påverka det? Frågeställningarna är särskilt viktiga för de äldre som på grund av flera åldersrelaterade fysiska och kognitiva försämringar kan väntas få ett stort vårdbehov (sköra äldre). Uppsatsens syfte är att, mot bakgrund av det nyss anförda, kritiskt granska patientlagen ur ett äldreperspektiv. Granskningen utförs med hjälp av det teoretiska konceptet kapabilitet, vilket i en hälsokontext är ett begrepp som avser förutsättningar och förmåga hos den enskilde att uppnå, för henne, en maximal nivå av hälsa. Uppsatsen avser således mer specifikt svara på hur patientlagen påverkar den äldre patientens hälsokapabilitet. För att uppfylla syftet undersöks i uppsatsen den historiska bakgrunden och de centrala värden och principer som ligger till grund för PL, vilka problematiseras med hjälp av sårbarhetsteori. Vidare undersöks och analyseras bestämmelserna i PL avseende tillgång till vård, valfrihet, delaktighet och klagomålsmöjligheter, med hjälp av kapabilitetsteori. Granskningen visar att PL utgår från en idealpatient som är aktiv och deltagande, vilket innebär att de sköra äldre patienter som inte passar in i mallen riskerar att falla mellan stolarna. Granskningen visar vidare att en lagstiftning som i stora delar bygger på oprecisa och öppna bestämmelser, i kombination med att det i många fall saknas möjligheter för den enskilde patienten att få ett klagomål prövat av en oberoende tredje instans, leder till försämrade möjligheter för den sköra patienten att få vård och få delta i utformningen av vården. Sammanfattningsvis kan det beskrivas som försvagad hälsokapabilitet.