Bakterietillväxt på instrumentbord innan operationsstart

Abstract

Bakgrund: Varje person på en operationssal släpper i genomsnitt ifrån sig mellan 1000–8000 bakteriebärande hudfragment per minut. Dessa partiklar kan kontaminera operationssår, instrument, eller fastna på annat material i operationssalen. Således är renligheten på operationssalen och av patienten av ytterst vikt. Miljömässiga faktorer såsom ventilation, städning, antal personer, klädsel, samt antal dörröppningar påverkar hygienen i en operationssal. Operationssjuksköterskan har en väsentlig roll och ansvar för upprätthållandet av patientsäkerhet. Likaså har uppdukning och övertäckning av kirurgiska instrument betydelse för kontamineringsrisken. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av bakterietillväxt på instrumentbord som täcktes över och instrumentbord som inte täcktes över under tiden som instrumentborden exponerades för luften i operationssalen innan operationen startade samt att observera tre påverkbara faktorer under exponeringstiden. Metod: Metoden som använts för denna pilotstudie var en deskriptiv observationsstudie. Observationer och provtagningar gjordes i operationssalar med olika ventilation. Prover togs före och efter övertäckning på respektive instrumentbord. Under samma tid gjordes observationer av antal personer och dörröppningar. Resultat: Av 40 odlingar på totalt 10 operationer påvisade fyra odlingar bakterietillväxt. Bakterietillväxt påträffades på både övertäckta och oövertäckta instrumentbord. På en operation påvisades tillväxt på odling tagen före uppdukning samt efter uppdukning. Övriga två bakterietillväxter påträffades vid icke övertäckta instrumentbord. Resultatet visade höga antal på både dörröppningar och antal personer i operationssalen. Som mest 32 dörröppningar och 12 personer i operationssalen under ett observationstillfälle. Slutsats: Studien har visat att bakteriekontamination kan uppstå på instrumentbord oavsett antal dörröppningar och personer i operationssalen. Operationssjuksköterskans roll kan anses vara komplext i förhindrandet av postoperativa sårinfektioner och ett fortsatt behov av förbättringsarbete för ökad patientsäkerhet behövs.