Riktade statsbidrag – från styrning till hanteringsprocess

Abstract

Bakgrund och problem: Det kommunala självstyret begränsas genom styrning av staten. Detta görs bland annat med hjälp av riktade statsbidrag som har ökat i omfattning sedan 90-talet. Bidragen skapar osäkerhet och ett flertal problem för kommunerna. Syfte: Att beskriva hur kommunerna hanterar processen från det att kommunen söker ett nytt riktat statsbidrag till att det avslutas. Syftet är även att bidra till en bredare bild av hur kommunernas hanteringsprocesser ser ut. Metod: Kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer har genomförts i sju kommuner. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk referensram om begränsad rationalitet. Resultat och slutsats: Hanteringsprocessen sker i tre steg: före, under och efter. Det har visat sig att utformningen av de riktade statsbidragen skapar osäkerhet för kommunerna. Osäkerheten hanteras före och under rekvireringen av statsbidragen, vilket medför att kommunen fattar satisfierande beslut efter avslutandet. Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är att undersöka skillnaden mellan statens vilja att styra och vad den faktiska styreffekten blir. Ett ytterligare förslag är att undersöka hur de riktade statsbidragen kan utformas för att inte skapa osäkerhet och kortsiktighet för kommunerna.