GUPEA >
Faculty of Education / Utbildningsvetenskapliga fakulteten >
Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies / Institutionen för didaktik och pedagogisk profession(2010-) >
Doctoral Theses / Doktorsavhandlingar Institutionen för didaktik och pedagogisk profession >

Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning


Please use this identifier to cite or link to this item: http://hdl.handle.net/2077/62583

Files in This Item:

File Description SizeFormat
gupea_2077_62583_2.pdfOmslag/cover4397KbAdobe PDF
View/Open
gupea_2077_62583_5.pdfAvhandlingstext/Kappa5113KbAdobe PDF
View/Open
gupea_2077_62583_12.pdfSpikblad134KbAdobe PDF
View/Open
Title: Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning
Authors: Häggström, Margaretha
E-mail: margareta.haggstrom@gu.se
Issue Date: 8-Jan-2020
University: Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten
University of Gothenburg. Faculty of Education
Institution: Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies ; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Parts of work: Artikel 1. Häggström, M. (2017). An Aesthetical and Ethical Perspective on Art-Based Environmental Education and Sustainability from a Phenomenological Viewpoint. I Franck, O. & Osbeck, C. (red.), Ethical Literacies and Education for Sustainable Development. Young People, Subjectivity and Democratic Participation, s. 85 - 103. London: Palgrave Macmillan.
VIEW ARTICLE


Artikel 2. Häggström, M. (2019). Being-in-the forest – a matter of cultural connections with a natural environment. Plants, People, Planet, vol 1, nr 3, s.1-21.
VIEW ARTICLE


Artikel 3. Häggström, M. (2019). Lived Experiences of Being-in-the-Forest as Relationships with the More-than-Human World. Environmental Education Research, s. 1-14.
VIEW ARTICLE


Artikel 4. Häggström, M. (2019). Besjälning av träd som ett steg att förebygga växtblindhet hos grundskoleelever - En aktionsforskningsstudie av Storylinearbete i år 2 och 6. I E. Reimers, M. Harling, I. Henning Loeb och K. Rönnerman (red), Lärarprofession i en tid av förändringar. Konferensvolym från den tredje nationella ämneskonferensen i pedagogiskt arbete. Göteborgs universitet, s. 123-144.

Artikel 5. Häggström, M. (2019). Students being transformed into trees: inverted anthropomorphization in order to enhance connectedness to natural environments and plants. I J. Reiss (red), Art, Theory and Practice in the Anthropocene. New York: Vernon Press, s. 137-153. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/60226
Date of Defence: 2020-01-31
Disputation: Fredagen den 31 januari 2020, kl. 13.00, Föreläsningssal BE036, Pedagogen, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Läroverksgatan 15
Degree: Doctor of Philosophy
Publication type: Doctoral thesis
Series/Report no.: Gothenburg Studies in Educational Sciences
442
Keywords: Pedagogiskt arbete
fenomenologi
estetiska erfarenheter
direkta naturmöten
skog
växtblindhet
livsvärld
promenadintervju
aktionsforskning
Abstract: In a period of accelerated environmental change, a focus on how humans build embodied relationships with the more-than-human world is a critical arena for pedagogical work. The aim of this thesis is to elucidate people’s lived experiences of being in the forest. The research is directed at aesthetic experiences, as sensuous experiences, of encounters with trees. The work is based on phenomenology and analyzed through hermeneutic phenomenology. This doctoral thesis is part of the research project... more
ISBN: 978-91-7963-010-2 (tryckt)
978-91-7963-011-9 (PDF)
ISSN: 0436-1121
Description: Vad kan det få för betydelse att barn och unga inte leker och vistas i skogen längre? Eller hellre, vad betyder det för barn och unga att vara i skogen? I denna avhandling studeras människors förhållande till skogsmiljö och träd, i två olika kontexter: dels studeras allmänhetens förhållande till och erfarenheter av naturmöten i skog, i en informell kontext, dels studeras elevers erfarenheter av naturmöten i en formell kontext, i skolundervisning. Intresset riktas särskilt mot estetiska erfarenheter av skogsvistelser, vilket i avhandlingsarbetet innebär en betoning på erfarenheter som sinnliga och som reflekterade. Dessa kontexter studeras utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv, genom två delstudier, vilka presenteras i fem artiklar. Resultatet visar sammanfattningsvis att skogsmiljön har en stark positiv inverkan på dem som deltar i studien, varför det går att hävda att de har en relation till skogen. Upplevelser av att vistas i skogen under barndomen framträder som väsentlig för hur människor som vuxna förhåller sig till och upplever skogsvistelser. Att vara i skogen uttrycks som att ingå i ett större sammanhang och känna samhörighet med miljön som sådan, och med dem som historiskt varit i samma skog och med olika organismer som de delar skogen med. Deltagarnas reflektioner över att vara en del i detta sammanhang väcker existentiella funderingar av att vara förankrad i tid och rum. Den sinnliga upplevelsen av skogens olika rum framstår som betydelsefulla för skogsupplevelsen: doften av mossa, tystnaden och skogens gröna nyanser lyfts fram som del av skogens lugn. Resultatet visar också att när elever får möjlighet att vistas i skogen vid upprepade tillfällen och lära känna miljön och dess växter, väcks elevernas empati och vilja att stå upp för naturen, växterna och jorden. Margaretha Häggström är ämneslärare i bild och svenska och svenska som andraspråk, med lång erfarenhet av pedagogiskt arbete i olika skolformer, såsom förskola, kulturskola, gymnasieskola samt kursverksamhet för vuxna. Hon arbetar på Göteborgs universitet, vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Hennes forskningsintresse är estetiska och multimodala uttrycksformer, samt filosofiska perspektiv på undervisning och utbildning.
URI: http://hdl.handle.net/2077/62583
Appears in Collections:Doctoral Theses from University of Gothenburg / Doktorsavhandlingar från Göteborgs universitet
Doctoral Theses / Doktorsavhandlingar Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

 

 

© Göteborgs universitet 2011