The winner takes it all. Bildandet av ett militär-industriellt utvecklingspar i förkrigstidens Sverige: Götaverken som flygplanstillverkare

Abstract

Uppsatsens syfte är att undersöka vissa aspekter av det skeende som ledde fram till konsolidering av den militära flygindustrin i Sverige, framför allt samspelet mellan de olika aktörerna. Dessa har var Flygvapnet från statens sida, medan den privata industrin representerades av Nohab, Bofors, ASJA och Götaverken. Med hjälp av Mats Fridlunds begrepp utvecklingspar och Thomas Hughes systemutvecklingsstadier klarläggs händelserna och aktörernas handlande kan förstås med hjälp av dessa teorier och begrepp. För att bringa ytterligare förståelse för aktörerna använder sig författaren av Schumpeters teoribildning kring entreprenörer och koncepten creative response och creative destruction. Fokus ligger på Götaverken, ett företag som försökte men misslyckades att etablera sig som tillverkare av militära flygplan. För att förstå företagets agerande och processens utfall inkluderas deras främsta konkurrenter i uppsatsen. Det viktigaste materialet har bestått av arkivmaterial, men detta har sedan kompletterats med relevant litteratur. I första hand har de centrala aktörernas korrespondens legat till grund för uppsatsen, men även annat arkivmaterial har använts. Med hjälp av detta har en tidslinje kunnat göras och utifrån den har jag tolkat aktörernas handlande med hjälp av det teoretiska ramverket. Jag menar att det går att förstå utvecklingen som att de inblandade aktörerna hade som målsättning att etablera ett utvecklingspar vad det gäller de företag som ingick som i uppsatsen kallas ”det flygindustriella konsortiet” och de statliga aktörerna. Vidare anser jag att det går att hävda att Götaverken inte delade denna målsättning. Jag framlägger också några orsaker till varför detta var fallet.