| dc.description.abstract | Skolans och lärarens uppdrag innehåller delar där etiska och moraliska värden skall förmedlas. Inom dessa värden ingår att läraren och skolan skall fostra eleverna till att bli miljömedvetna och där fyller slöjdämnets konkreta arbetssätt en viktig roll. Tidigare utgick slöjdämnet miljöperspektiv ifrån den nytta slöjdföremålet kunde fylla i elevens vardag, men detta kom att ändras över tid, samtidigt som skolans miljöuppdrag förändrats. Under tiden skolans uppdrag utvecklats har de globala miljökonferenserna avlöst varandra med jämna mellanrum de senaste 45 åren. Dessa miljökonferenser har också ändrat karaktär och form under denna period. Följande undersökning har utgått från den läroplansteoretiska teorin för att öka kunskapen om hur miljöaspekter i tidigare i kurs- och läroplaner framställts. Dessutom undersöks i vilken utsträckning det går att härleda påverkan av det samtida miljöperspektivet i dessa läroplaner. Via komparativ textanalys har Lgr 80 och Lpo 94 ställts mot Tbilisideklarationen respektive Agenda 21. Undersökningens resultat visar att läroplanerna, till viss del, delar inställning med de samtida miljökonferenserna, men att miljöutbildningen tar sig olika uttryck, samt att det läggs olika vikt vid denna vid olika tillfällen. Orsaken till denna förskjutning förklaras med teorin om avståndet och den inneboende konflikten mellan den ideologiska läroplanen och den formella läroplanen. Miljöutbildning har dessutom generellt karaktäriserats och formulerats olika under olika perioder av historien. | sv |
