| dc.contributor.author | Voutilainen, Laura | |
| dc.date.accessioned | 2019-08-01T06:28:03Z | |
| dc.date.available | 2019-08-01T06:28:03Z | |
| dc.date.issued | 2019-08-01 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/61278 | |
| dc.description | Bakgrund: Strukturell rasism betraktas alltmer som en central faktor för skillnader i hälsans sociala bestämningsfaktorer. Att eliminera sådana strukturer kan därmed ses som ett centralt mål för att nå jämlik hälsa för alla med lika villkor. Rollen av normativ vithet har dock inte ännu betraktats som en faktor inom folkhälsoområdet. Inte heller har man ännu utforskat rollen vithet kan ha för att skapa och upprätthålla skillnader i hälsa samt hur det kan bidra till orättvis tillgång till hälsans sociala bestämningsfaktorer.
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur normativ vithet manifesteras i relation till strukturell och institutionell rasism; vilka intersektionella aspekter som används för att problematisera vithet samt att diskutera relevansen av att studera vithet för ökad förståelse om hälsans sociala bestämningsfaktorer.
Metod: En litteraturbaserad studie om vithet i relation till strukturell och institutionell rasism genomfördes utifrån riktlinjerna för en systematisk litteraturstudie. Artiklar
identifierades genom systematisk sökning. De identifierade artiklarna analyserades enligt ramverket av kvalitativ innehållsanalys och resultaten diskuterades i relation till intersektionalitetsteorin, kritiska ras- och vithetsteorier samt folkhälsopraxis.
Resultat: Den systematiska artikelsökningen resulterade i 12 artiklar. Huvudteman togs fram ur den identifierade litteraturen och vidare indelades i underkategorier baserat på dessa fynd. Resultaten identifierade normativ vithet i förhållande till tre kategorier: normativ vithet som inbäddad i språket, vithet i förhållande till segregation och skillnader i upplevelsen av normativ vithet mellan rasifierade och vita personer. Diskussion: Som ett resultat av en explorativ studiemetod och brist på evidensbaserad forskning inom området är resultaten av denna studien inte avgörande, men suggestiva. Mer forskning krävs på hur vithet kan påverka folkhälsoproblem i samband med rasifierad och etnisk segregering, rasism och diskriminering. Att studera vithet innehåller flera utmaningar, men det kan ge ett alternativt teoretiskt ramverk för analys av rasifierade ojämlikheter. Intersektionell analys samt ramverket av kritisk rasteori bör inkluderas i forskningen, för att bättre kunna förstå hur vithet genom flera faktorer påverkar hälsans sociala bestämningsfaktorer. | sv |
| dc.description.abstract | Background: Structural racism is increasingly regarded as a central issue for disparities in social determinants of health. Eliminating such structure can be seen as central for achieving racial health equity. What remains invisible in the scope of Public Health is, however, the role that normative whiteness plays in the process of creating and sustaining racial disparities in health and how this contributes to unequal access to those social determinants that may positively influence health.
Aim: The aim of this explorative literature-based study was to research how whiteness manifests itself in structural and institutional contexts, to identify which intersectional perspectives were used to problematise whiteness, and to discuss its relevance for understanding inequalities in social determinants of health.
Method: A literature-based review on whiteness in relation to structural and institutional racism was conducted based on the guidelines for a systematic literature review. Articles were selected through a systematic search. The identified literature was analysed guided by the framework of qualitative content analysis and the findings were discussed in relation to intersectionality theory, Critical Race and Whiteness theories and Public Health practice. Results: The systematic article search identified 12 articles. Main themes were located within the identified literature and further divided into subcategories based on findings. The results identified whiteness in relation to three categories: whiteness as embedded in language, whiteness in relation to segregation, and experiential differences of whiteness between people of colour and white people.
Discussion: As a result of the explorative study method and lack of evidence-based literature, the results of the study were non-conclusive, but suggestive. More research is required on how whiteness may impact Public Health issues related to racial and ethnic segregation, racism and discrimination. Despite the challenges associated with studying whiteness, such research could provide an alternative framework for analysing racial inequities. Further, such research should consider applying the frameworks of intersectionality and Critical Race theories in order to better understand how whiteness affects the social determinants of health through multiple factors. | sv |
| dc.language.iso | eng | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Folkhälsovetenskapligt program | sv |
| dc.subject | whiteness, critical race and whiteness studies, social determinants of health, public health, structural racism | sv |
| dc.subject | vithet, kritiska ras- och vithetsstudier, hälsans sociala bestämningsfaktorer, folkhälsovetenskap, strukturell rasism | sv |
| dc.title | Now you see it, now you don’t - A literature-based study on identifying normative whiteness in relation to structural racism and social determinants of health | sv |
| dc.title.alternative | Now you see it, now you don’t - A literature-based study on identifying normative whiteness in relation to structural racism and social determinants of health | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
