Faktorer som påverkar hur lärare bedriver sin matematikundervisning

Abstract

Svenska elevers matematikkunskaper fortsätter att falla i PISA-undersökningar, samtidigt som Skolverket (2015) går ut med en rapport där dessa resultat inte beror på elevers brist på motivation. Detta leder till utgångspunkt för att i denna studie eftersöka om det finns faktorer som påverkar hur lärare undervisar matematik, och om i sådana fall, vad dessa faktorer är för några. Med hjälp av en större enkätundersökning samt tolv semistrukturerade intervjuer med behöriga verksamma matematiklärare på låg- och mellanstadiet har detta kunnat undersökas. Fem viktiga byggstenar som har tagits fram i tidigare forskning presenteras som mitt teoretiska ramverk för att kunna bedriva en matematikundervisning och de är kunskap, attityd, skicklighet, syn på matematik och behörighet (Schulman 1986; Ernest, 1989; Huda, 2018) Utifrån dessa fem byggstenar, resultaten från enkäten och intervjuerna så har resultat och en tillhörande diskussion kunnat presenteras där det framkommer att lärare anser att det finns flertal faktorer som påverkar deras sätt att planera och genomföra en viss önskad matematikundervisning. Faktorerna är både av organisatoriska och professionella, lärarnas eget, slag som vilket utreds och förankras i tidigare forskning om lärare som undervisar i matematik och faktorer som påverkar matematikundervisningen. Några olika tydliga både hindrande och gynnande faktorer som presenteras är bland annat lärarens egna kunskap, brist på planeringstid, samt kollegialt samarbete.