Lärares användning av kommunikativa drag i svensk matematikundervisning

Abstract

Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare i årskurs 1-3 använder sig av kommuni- kativa drag för att skapa matematiska samtal där elevernas lärande och utveckling av matema- tiskt tänkande står i fokus. Det med fokus på lärarens orkestrering med hjälp av frågeställ- ningar samt uppmaning till att tänka tyst. Frågeställningen handlar om i vilken utsträckning lärare i årskurs 1-3 använder de kommunikativa dragen såsom beskriva, återberätta, reso- nera, lägga till, ändra uppfattning och tänka tyst för att uppmana elever att aktivt delta i ma- tematiska samtal? Den metod som använts är en kvantitativ innehållsanalys där de instrument som använts är 6 stycken videor ifrån Skolverkets videobank. För insamling av data användes ett kodningsschema där de kommunikativa drag som nämndes i frågeställningen låg till grund för kategoriseringen av lärarens frågeställningar. Resultaten som studien mynnade ut i visade att lärare i störst utsträckning använde det kommunikativa draget beskriva och därefter kom resonera. Lärarens uppmaningar till elever att lägga till var få men uppmaningar till att återbe- rätta och ändra uppfattning var allra minst använt. Enligt den tematiska analys som gjordes av resultatet görs synligt att lärare begränsar matematiska samtal till sina egna ledande frågor. Lärare använder sig av frågeställningar som gör att de behåller auktoriteten i samtalet och släpper sällan samtalet i elevernas händer. Det kan bero på att muntlig matematik är relativt nytt och möjligt är att det ännu inte hunnit etablera sig i den svenska matematikundervisningen.