”Sverige är ett avlångt land” – en studie om lärandemål och bedömningspraktiker på språkintroduktion

Abstract

Syftet med denna både kvantitativa och kvalitativa studie har varit att empiriskt undersöka dels hur och mot vilka lärandemål bedömning av elevers kunskaper i ämnet svenska som andraspråk på språkintroduktion sker, och dels ta del av vad lärare anser om bedömningspraktiker och lärandemål i ämnet svenska som andraspråk på programmet. För att undersöka detta har jag som metod genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra lärare samt lagt ut en enkät i sociala medier, vilken har besvarats av 25 personer – alla verksamma på introduktionsprogrammet språkintroduktion. De tre forskningsfrågor som jag sökt hitta svar på är: 1. På vilka sätt sker bedömning i svenska som andraspråk på språkintroduktion? 2. Vilka är lärandemålen för elever på språkintroduktion och hur synliggörs lärandemålen för eleven? 3. Vad anser lärare om de lärandemål som ska bedömas liksom de bedömningspraktiker som används på programmet? Det inrapporterade resultatet från deltagarna visar att såväl lärandemål som bedömningspraktiker på programmet varierar mellan gymnasieskolorna i Sverige. Svenska som andraspråkslärare efterfrågar en tydligare uppdelning i delkurser av ämnet svenska som andraspråk för att tydliggöra progressionen för språkintroduktionseleverna. Nationella provet årskurs nio anses fungera väl som bedömningsunderlag för de elever som är nära att nå målen för ämnet men för de elever som är långt ifrån att nå målen saknas nationella prov eller ett betygsgrundande underlag som är åldersadekvat och riktat specifikt mot målgruppen på språkintroduktion. Bedömningsmaterialet Bygga svenska rapporteras användas i hög grad av enkätdeltagarna för att bedöma andraspråkselevers andraspråksutveckling, liksom bedömningsmetoden performansanalys.