| dc.description.abstract | Nyckelord: åtgärdsprogram, skrivning, specialpedagogik, innehållsanalys
Abstract
Syfte
Studiens övergripande syfte är att undersöka hur det särskilda stödet gällande elevers skriv-förmågor beskrivs i åtgärdsprogram, samt om lärare tenderar att uppmärksamma stöd¬insatser i läsning mer än i skrivning i åtgärdsprogram.
Frågeställningar:
• Vilka behov av särskilt stöd gällande elevers skrivförmågor formuleras i åtgärdsprogram?
• Vilka åtgärder gällande elevers behov av skrivträning skrivs fram i åtgärdsprogram?
• Hur är behov och åtgärder kopplade till varandra?
• Hur ser balansen mellan skriv- och läsrelaterade åtgärder ut?
Teori och metod
Undersökningen är gjord med en innehållsanalytisk ansats. I syfte att förstå och analysera studiens resultat har styrdokument, statistik och tidigare forskning varit centrala. Studien har ett övergripande sociokulturellt perspektiv. Den specialpedagogiska utgångspunkten är dilemmaperspektivet, som präglar diskussionen kring elever i behov av särskilt stöd. Studiens didaktiska perspektiv tar avstamp i en funktionell syn på skrivande. 133 åtgärdsprogram samlades in och analyserades. Den innehållsanalytiska ansatsen innebär att åtgärds-programmen kodades utifrån ett kodschema och sammanställdes i kategorier. Kategorierna utgjordes främst av kursplanens kunskapskrav i svenska för årskurs 3.
Resultat
Sammantaget visar studien att läsning uppmärksammas betydligt oftare än skrivning i åtgärds-programmen. Ungefär hälften av åtgärdsprogrammen (n=133) innehöll både läs- och skrivrelaterade åtgärder. 38 % av åtgärdsprogrammen var inriktade enbart på läsning medan motsvarande siffra för skrivning endast var 8 %. Det är intressant att konstatera att det i flera åtgärdsprogram formulerades att eleven var i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling, men att enbart läsrelaterade åtgärder formulerades.
I åtgärdsprogrammens beskrivningar av såväl stödbehov som åtgärder var vaga formuleringar klart dominerande. Mest | sv |
