Räkna med svenska som andraspråk – ett andraspråksperspektiv på nationella prov i matematik

Abstract

I föreliggande rapport undersöks nationella provet i matematik åk 9 ur ett andraspråksperspektiv. Frågan som ställs är hur provet och dess validitet påverkas av situationen som uppstår när andraspråkselever på IM Språkintroduktion gör provet, och denna besvaras genom analys av insamlade elevlösningar samt genom intervjuer med lärare och elever på IM Språkintroduktion. Nationella prov är inte obligatoriska inom denna skolform, men används ändå i stor utsträckning. Frågan om validitet granskas utifrån en modell där begreppet validitet liknas vid en kedja bestående av flera länkar och resultatet visar att validiteten kan betraktas som svag på flera punkter. Det framkommer att språket i provet är svårt för andraspråkselever att förstå, främst på grund av många obekanta ord, men även vissa fraser och satskonstruktioner. Detta gör det svårt att vid bedömning av andraspråkselevers provresultat avgöra om det är språket eller matematiken som är svår. De elever som har god läsförståelse och är framgångsrika i att gissa obekanta ords betydelse tycks ha större chanser att lyckas bra på nationella provet i matematik, även om det inte är ett läsförståelseprov. Dessutom uttrycker lärare och elever att tillgången till hjälpmedel och anpassningar för flerspråkiga elever vid provet inte är helt likvärdig och att man gärna skulle se en förändring på denna punkt. Bland elever finns en önskan om att i större utsträckning få använda andra språk än svenska för att förstå provet och visa sina förmågor, och bland lärare finns en önskan om att få bättre förutsättningar att hjälpa eleverna med översättning och ordförståelse samt att eleverna skulle få möjlighet till längre provtid för att slippa den stress som det innebär att hinna översätta många ord inom ramen för ordinarie provtid. Vidare framkommer i undersökningen att provet används för flera olika syften och att många elever får göra provet fastän läraren bedömer att de inte är i närheten av att klara det. I avsaknad av andra bedömningsstöd används samma nationella prov för elever på många olika nivåer och med olika behärskning av språket. De slutsatser som dras utifrån studien är att nationella provet i matematik och hur det används behöver granskas ur ett validitets- och likvärdighetsperspektiv för att säkerställa att provet kan göras av andraspråkselever med bibehållen god validitet.