Rättssäkerhet - en asylprocessuell illusion? Om rättssäkerhet i förhållande till subjektiv påverkan vid trovärdighetsbedömningar.

Abstract

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka huruvida bevisvärderingen i asylprocessen i form av trovärdighetsbedömningar av flyktingars asylberättelser, är ett rättssäkert bevisvärderingsinstrument. Undersökningen har kretsat runt en tes om att trovärdighetsbedömningarna saknar teoretiska instrument för styrning i tillräcklig utsträckning, och att vissa psykologiska felkällor, i form av subjektiv påverkan hos beslutsfattare och asylsökande, därför inverkar på besluten i så stor omfattning att de i slutändan är bristfälliga mot bakgrund av rättssäkerheten. Rättssäkerhet har vidare definierats med utgångspunkt i olika teorier rörande begreppet, och fastställts till en definition vilken delar in rättssäkerhet i begreppen legalitet och objektivitet, där legaliteten går att hänföra till de teoretiska instrumenten och objektiviteten till de psykologiska felkällorna.

De teoretiska instrumenten har inom ramen för undersökningen fastställts med hjälp av de rättskällor som aktualiseras på asylrättens område. De rättskällor som är av störst betydelse för trovärdighetsbedömningarna är, förutom UtlL, FL och FPL och dess motiv, MiÖD:s portalfall MIG 2007:12 och UNHCR:s tolkningar av flyktingkonventionen och internationell rätt, vilka redogör för ett antal krav som måste uppfyllas av den asylsökande för att berättelsen vilken ska styrka asylskälen ska anses trovärdig.

De psykologiska felkällor som riskerar att inverka på trovärdighetsbedömningarna har vidare fastställts genom en kognitionspsykologisk teori, vilken generellt förklarar hur beslutsfattande och tolkning av information görs hos människan, där bland annat konfirmeringsbias hos beslutsfattaren och suggestibilitet hos asylsökande, gör att det inte endast är måttet av trovärdighet som spelar in vid bedömningen av berättelsen, utan komponenter så som erfarenhet, kunskap och bakgrund gör att samma berättelse kan tolkas och ges på olika sätt.

Uppsatsens undersökande del har gjorts mot bakgrund av i vilken utsträckning rättstillämpningen efterlever bestämmelserna vad gäller trovärdighetsbedömningar, alltså legaliteten, särskilt vad gäller den praxis och doktrin som finns på området. Principen om legaliteten har därefter analyserats mot bakgrund av huruvida denna är tillräcklig i förhållande till objektiviteten, det vill säga huruvida de teoretiska instrumenten är tillräckliga för att utesluta inverkan av de psykologiska felkällorna vid beslutsfattandet. En kvalitativ textanalys av två rättsfall från Migrationsverket och migrationsdomstolen har visat att de teoretiska instrumenten i de delar de tillämpas, ger upphov till diskussion kring brister i den objektiva tillämpningen där psykologiska felkällor riskerar att ha fått spela in, och att vissa delar av trovärdighetsbedömningarna helt saknar rättsligt stöd och därför brister både avseende legaliteten såväl som objektiviteten. Den reglering som finns avseende trovärdighetsbedömningarna kan därför ifrågasättas vara föremål för subjektiv, psykologisk, inverkan i den utsträckning att de går att kritisera ur ett rättssäkerhetsperspektiv.