dc.contributor.author | Andersson, Robin | |
dc.date.accessioned | 2017-01-27T13:42:25Z | |
dc.date.available | 2017-01-27T13:42:25Z | |
dc.date.issued | 2017-01-27 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/51489 | |
dc.description.abstract | Denna studie har behandlat en av de mest debatterade, aktuella och prioriterade frågorna på
både den nationella och lokala politiska nivån i Sverige – nämligen förebyggande av
våldsbejakande extremism. Extremism och demokrati uppfattas befinna sig i ett
motsatsförhållande till varandra och därför är det en viktig uppgift för staten att förebygga
individers rörelser i riktning från en demokratisk normalitet och mot en extremistisk eller
radikal position. För att förhindra en sådan rörelse krävs en mjukare form av styrning som
förmår individer att engagera sig i aktiviteter som bidrar till att de själva kan reglera och
hantera sin egen riskidentitet. Foucaults teori om governmentalitet har utgjort teoretisk
utgångspunkt i förståelsen av hur sådan styrning konstrueras och på vilket sätt som
civilsamhället blir ett redskap i styrningen.
Denna studies syfte har varit att undersöka varför den offentliga sektorn vill samverka med
civilsamhället i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Vidare undersöker
studien hur offentliga institutioner samverkar med civilsamhället i detta arbete, samt vilka
aktiviteter denna samverkan ger upphov till.
Studien är kvalitativ och två olika typer av källor har använts: dokument och intervjuer. De
analyserade dokumenten har inhämtats från både statliga- och kommunala aktörer.
Intervjuerna genomfördes med företrädare från statliga myndigheter som fördelar
projektmedel till civilsamhället, samt med företrädare från fem svenska kommuner som har i
uppdrag att arbeta med förebyggande av våldsbejakande extremism.
Studiens resultat visar att samverkan med civilsamhället i arbetet mot våldsbejakande
extremism har som främsta syfte att nå ut med förebyggande och självreglerande aktiviteter
till individer som saknar förtroende för den offentliga sektorn. Vidare visar studien att
samverkansarbetet i nuläget lider av ett antal strukturella och terminologiska problem som
gjort det svårt att omsätta viljan till samverkan i praktisk verksamhet. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | governmentalitet | sv |
dc.subject | våldsbejakande extremism | sv |
dc.subject | förebyggande arbete | sv |
dc.subject | civilsamhället | sv |
dc.subject | samverkan | sv |
dc.title | Samverkan i demokratins försvar. En studie om den offentliga sektorn, civilsamhället och arbetet mot våldsbejakande extremism | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/School of Public Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan | swe |
dc.type.degree | Student essay | |