Show simple item record

dc.contributor.authorMellander, Erik
dc.date.accessioned2007-09-11T11:58:12Z
dc.date.available2007-09-11T11:58:12Z
dc.date.issued2007
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/4767
dc.description.abstractNästan varje dag möts vi av rapporter som talar om hur hälsan bland barn och vuxna stadigt försämras. Vi lever idag i ett samhälle som allt mer präglas av ohälsa på grund av stress, dåliga matvanor och inte minst brist på fysisk aktivitet. Belastningsskador såsom ont i rygg och leder bland barn och unga har ökat, vilket kommer att kosta samhället enorma summor pengar varje år i form av sjukvårdskostnader och förlorade skatteintäkter. Siffror från 1998 visar att kostnaderna för samhället rörande övervikt då låg på cirka 5-6 miljarder kronor varje år.1 Det finns skäl att anta att denna siffra inte sjunkit sedan dess. Stillasittande aktiviteter och dålig kosthållning leder till en ökad risk för sjukdomstillstånd som till exempel diabetes, högt blodtryck, hjärnblödning, benskörhet och tjocktarmscancer.2 Rapporter talar också om att barn och unga känner sig stressade i sitt vardagsliv. Enligt en nyligen genomförd undersökning utförd av Barnombudsmannen känner sig barn idag allt mer stressade, både i hemmet och i skolan.3 Samtidigt som ohälsan breder ut sig har våra kunskaper om hälsa och hur vi borde leva för att må så bra som möjligt ökat stort under de senaste åren. Hälsotrenden har fått sitt genombrott med gym, friskvårdscenter, restauranger med nyttig mat och TV-program som talar hälsa. Men samtidigt som hälsoindustrin tjänar stora pengar kan vi i forskningsrapport efter forskningsrapport fortfarande se hur ohälsan breder ut sig. I och med samhällets förändring under de senaste 50 åren har vardagslivet och aktivitetsutövandet förändrats för svenska barn och ungdomar. Spontanlekar och idrott utomhus har till stora delar ersatts av mer stillasittande aktiviteter inomhus, som till exempel datoranvändande i form av datorspel och Internetanvändande samt TV och film. Med HemPC-avtalen som började dyka upp under 1990-talet har datorn och Internet tagit klivet in i var mans vardagsrum, vilket har varit både positivt och negativt. Datorn behövs i dagens samhälle och den underlättar arbetet för oss, men fel använd är den också en hälsorisk vilket man måste vara medveten om. Det är alltså viktigt att inse att den tekniska revolution som skett under den andra halvan av 1900-talet inte bara är av ondo, utan till stor hjälp för oss. 1 Apoteksbolaget AB (1997), s. 146. 2 Hauffman, Susanna (1997), s. 5. 3 Barnombudsmannen rapporterar (BR 2004:03), s. 8. 2 Men vi måste samtidigt möta de förändringar den lett till på ett sätt som skapar förutsättningar för en fortsatt god hälsa bland befolkningen och grundlägger goda livsvanor för de unga. Om barn och unga tidigt grundlägger dåliga levnadsvanor är risken stor att de tar med sig dessa vanor in i vuxen ålder. Väl där är det mycket svårt att lägga om sina vanor eftersom det innebär så stora förändringar i livsföringen...eng
dc.language.isosweeng
dc.publisherGöteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningeng
dc.relation.ispartofseriesvt07 1040-11Ieng
dc.titleHälsa bland barn och unga. En historisk översikt kring diskussionen i tidskriften Skolvärlden 1965-2005eng
dc.typeTexteng
dc.type.svepothereng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record