Show simple item record

dc.contributor.authorJohansson Christine, Johannisson Jennie
dc.date.accessioned2007-06-12T11:24:01Z
dc.date.available2007-06-12T11:24:01Z
dc.date.issued2007-06-12T11:24:01Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/4554
dc.descriptionFolkhälsovetenskapligt programswe
dc.description.abstractBakgrund Att hälsa är viktigt är de flesta av världens ledare överens om och den folkhälsovetenskapliga traditionen att förebygga ohälsa har varit stark sedan långt tillbaka i tiden. På senare år har viljan att inkludera ett främjande hälsosynsätt i folkhälsoarbetet ökat och idag kan vi säga att preventiv medicin anses gälla både för främjande av hälsa och förebyggande av sjukdom. Skillnaden mellan dessa två begrepp är att främjandet av hälsa innebär att förbättra det allmänna hälsotillståndet i hela befolkningen medan förebyggande arbete bygger mer på att minska eller helt ta bort sjukdomsorsaker. Preventivt arbete är även lönsamt då man kan undvika eventuella sjukdomskostnader och belastning på samhället som kan uppstå med tiden. Vi får inte glömma att oavsett utvecklat land eller utvecklingsland så har alla länder sina hälsoproblem att tampas med. Detta innebär att framtidsvisionerna ser olika för ett utvecklat land och ett utvecklingsland till följd av att man ligger på så olika nivåer. De tidigare och nuvarande hoten malaria, diarré sjukdomar och tbc utökades under 1980-talet med HIV/AIDS, vilket har utvecklats till en epidemi som tagit grepp över utvecklingsländerna. Redan nu ser vi en negativ utveckling som kommer ha förödande konsekvenser om de fattiga befolkningarna inte kan få kontroll på de gamla infektionssjukdomarna och även de nya infektionerna som uppkommit/uppkommer. När det gäller alkohol har WHO rankat alkoholkonsumtionen som den näst största hälsorisken i Europa, och som den femte största riskfaktorn mot hälsa globalt. Det som gör alkoholproblemet svårlöst är att det inte är ett avgränsat problem utan även ingriper frågor som hälso- och sjukvårdsresurser, barns uppväxtvillkor, trafiksäkerhet, fysisk och psykisk ohälsa inom arbetsliv och produktion. Syfte/Metod En jämförande deskriptiv fallstudie genomfördes med syfte att finna likheter och skillnader i hur man upplever det hälsoförebyggande arbetet, inom infektionssjukdomar samt alkohol och droger. Städerna som har jämförts är Bakau i Gambia respektive Varberg i Sverige. Vi sökte på Internet och vi fann en kontakt som arbetade på ett hälsocenter i Bakau i Gambia. Nästa steg var att finna en stad i Sverige med liknande karaktär och snarlika arbetsuppgifter och vi bestämde oss för Varberg. Vi genomförde tre intervjuer i Sverige och två intervjuer i Gambia som analyserades enligt anvisningar gällande tillvägagångssätt i deskriptiv fallstudie. Resultat Vaccinationsprogrammen har lyckats att i stort sett utrota de vanligaste barnsjukdomarna med endast ett fåtal utbrott, vilket sker i Sverige såväl som i Gambia. En skillnad är dock att i Gambia sker alla vaccinationer inom 12 månader medan i Sverige sker det från 3 månaders ålder upp till 16 års ålder. I Sverige blir föräldrarna kallade av staten till barnavårdscentralen för vaccinering. Detta är ett lagstadgat system med lång tradition som tidigare varit obligatoriskt men som nu är frivilligt. I Gambia däremot finns inga lagar om vaccinering utan det är upp till varje förälder att ta sig till en vaccinationscentral/hälsocenter för att vaccinera sina barn. Inom området vaccin finns en stor attitydskillnad länderna emellan. I Sverige har alla möjlighet att vaccinera sina barn och de flesta gör det men under senare tid har en debatt blossat upp gällande vaccinationernas eventuella bieffekter vilket har lett till att vissa vaccinationer har uteblivit. I Gambia har man istället en stor vilja att vaccinera sina barn men alla har inte möjlighet på grund av resurser, geografisk otillgänglighet och analfabetism. I Sverige har vi ett välfungerande vatten- och avloppssystem som landets invånare tar för givet. I Gambia har man stora problem med ickefungerande vatten- och avloppssystem vilket även förvärrar malariasituationen då myggan trivs och förökar sig snabbt i varma och fuktiga miljöer. I Sverige såväl som i Gambia är alkohol lagligt och droger är förbjudna. Man känner dock en stor maktlöshet på hälsocentraler, ungdomsmottagningar och liknande då både alkohol och droger är lättillgängliga för ungdomarna. Informationen om alkohol och droger i Sverige har på senare år fokuserat på att ge ungdomarna en styrka och ett självförtroende att våga säga nej. I Gambia fokuseras informationen om alkohol och droger på dess biverkningar på kroppen och hjärnan, med fokus på droger, då alkohol är förbjudet i islam och på så sett inte är ett lika stort problem. Utvärdering visade sig vara ett problematiskt område där det råder en stor skillnad länderna emellan. I Sverige har vi höga krav på att allt ska utvärderas medan i Gambia regerar motsatsen. Slutsats I vår undersökning fann vi att i Gambia har man ett ordnat kaos som fungerar och trots små resurser så gör man så gott man kan. I Sverige däremot har vi ett välordnat system med bra kontroll på statistiken men det finns en rädsla för felprioriteringar.eng
dc.language.isosweeng
dc.subjectPrevention, infektionssjukdomar, alkohol och droger, utvecklingsland och utvecklat land.eng
dc.subjectPrevention, infectious diseases, alcohol and drugs, developed country and undeveloped country.eng
dc.titleBakau versus Varberg - Prevention av infektionssjukdomar samt alkohol- och droganvändning i Gambia och Sverigeeng
dc.title.alternativeBakau versus Varberg - Prevention of infectious diseases and alcohol- and drug use in The Gambia and Swedeneng
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokC
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Medicineeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för medicinswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record