Perspektivsamordnare och etik – värderingar, utmaningar och förhållningssätt

Abstract

Perspektivsamordnare är tjänstemän som arbetar med att främja sektorsövergripande frågor med stark koppling till värderingar och etik. Deras omfattande handlingsutrymme och frågornas värdeladdning öppnar upp för stora etiska spänningar inom uppdraget. Gruppen har växt i antal och betydelse i samma takt som frågorna de ansvarar för. Samtidigt är perspektivsamordnarna relativt outforskade och den etiska aspekten ännu mer så. Denna uppsats syftar därför till att belysa vad perspektivsamordnarna upplever för etiska utmaningar inom ramen för sina uppdrag och hur de förhåller sig till dessa. Perspektivsamordnarnas etiska utmaningar berör både privatmoral och förvaltningsetik. Analysramen utgår därför från en genomgång av allmän etisk teori och moralpsykologi samt en fördjupning inom förvaltningsetik. För att sätta gruppen i ett sammanhang och möjliggöra jämförelser görs en genomgång av tidigare forskning på liknande roller som gränsöverskridare, interna aktivister och perspektivintegrerare. Resultatet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med kommunala perspektivsamordnare inom etikintensiva områden. Perspektivsamordnarnas värderingar domineras av aktiva substansvärden med alla människors lika värde som övergripande etisk princip. Deras fokus ligger på att göra rätt och uppnå vad som ses som viktiga värden för deras målgrupper. Perspektivsamordnarna upplever generellt få skarpa etiska dilemman men kopplat till de etiska grundrelationerna finns pågående etiska spänningar. Utöver de väntade grundrelationerna är kollegorna inom förvaltningen av stor betydelse. Den professionella kunskapen har också en oväntat stor, men ofta outtalad, roll som vägledare i etiska frågor. Perspektivsamordnarnas förhållningssätt till etiska frågor varierar och vilken inställning de har påverkar hur mycket etisk stress de upplever. Generellt är de lojala mot den politiska styrningen men lyfter eventuella avvikande åsikter. Om de inte kan stå för de underliggande värderingarna för uppdraget ser de det som naturligt att lämna sin tjänst. Etiska diskussioner med aktörer inom och utanför förvaltningen kan vara påfrestande. Många perspektivsamordnare väljer därför att omformulera sina ansvarsområden i neutrala termer, gärna med hänvisning till lagar och konventioner, vilket döljer frågornas etiska laddning. Resultatet av denna studie kan användas för mer fördjupade eller storskaliga studier av perspektivsamordnare och etik. Det kan också användas för att identifiera och utveckla sätt att minska den etiska stress som perspektivsamordnare upplever samt att från politiskt håll skapa en mer genomtänkt strategi för hur de etiska aspekterna av frågorna ska hanteras inom förvaltningen och utåt.