Rektorer och mobbning - Hur elevenkäter bidrar till organisationsförändring

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken grad rektorer använder elevenkäter om mobbning för att stödja organisatoriska förändringar. Följande fyra frågor vägledde studien: • På vilka sätt har skolornas rektorer använt resultaten från elev undersökningen om mobbning som ett informationsunderlag för att implementera förändringar? • Finns det rektorer som i sin roll som ledare för organisationen oftare än andra genomför förändringar? • Finns det skillnader på rektorernas sätt att implementerar förändringar i organisationen? • Går det att hitta spår av dubbelkretslärande (Argyris, 1999) i skolorganisationen?

Studien baseras på teorier om lärande i organisationer (Argyris, 1999) med ett specifikt fokus på enkel- och dubbelktretslärande. Teorier om lärande i organisationer utgör designen för den enkät som sändes till rektorer och för analysen av empirin. I denna kvantitativa studie konstruerades en enkät med avsikt att få ökad förståelse för hur rektorer använder elevenkätresultat för att genomföra förändringar i skolorganisationen. Resultaten visar att det användandet av elevenkätresultaten om mobbning varierade bland de 59 rektorerna. Exempelvis menade tolv rektorer att de sällan använde elevenkätresultaten om mobbning som bas för beslut om förändringar i organisationen medan 30 rektorer menade att de gjorde det ibland. Sjutton rektorer svarade att de ofta använde elevenkätresultaten om mobbning för att få ett brett underlag för beslut om förändringar i organisationen. Elevenkätresultat om mobbning i skolan är värdefullt och kan vara en bidragande faktor som ge rektorer möjlighet till positiva förändringar. Rektorn kan i sin roll som ledare för organisationen använda dessa undersökningar och låta olika grupper i skolan analysera och återkoppla dessa analyser för att kunna fatta välgrundade beslut.

Följande rekommendationer bör betraktas av rektorer, skolhuvudmän och forskare för att genomföra positiva mobbningsförebyggande åtgärder; • Elevenkätresultat om mobbning bör kunna brytas ned så skolans olika grupper får ett eget ansvarsförhållande inför resultaten. • Elevenkätresultaten bör vara tillgängliga för diskussioner på personalmöten och analyseras för att uppmuntra positiva mobbningsförebyggande åtgärder i skolan. • Resultaten från elevenkäterna om mobbning bör vara en startpunkt för vidare diskussioner och utveckla nya idéer om hur mobbning ska förebyggas.