Low back pain in a general population : Care seeking behaviour, life style factors, and methods of exposure assessment

Abstract

This thesis is based on the MUSIC- Norrtälje study, a population-based case-referent study of low-back pain with a two-year follow-up. Included in the study were 449 female and 342 male cases. The specific aims were to study their reasons for seeking care for low-back pain and to describe and follow the development of pain, disability, choice of caregiver and sick leave during the two-year period. A further aim was to study whether sports activities, body weight, and smoking influenced the risk of a new episode of low-back pain. Finally the present study thesis aimed at validating interview and questionnaire data concerning the physical exposures, work in a stooped position work and work with hands above shoulder level. High disability (OR 7.4 for women and OR 4.9 for men) and high pain intensity (OR 3.7 for women and OR 1.7 for men) were strongly related to seeking care for low-back pain. Women not seeking care despite pain reported a more strained economic situation than those who sought care did. Physical or psychosocial working conditions, life style factors, and psychosomatic complaints did not affect care-seeking behaviour. Some improvements regarding pain and disability were reported after three months but not much after six and 24 months. During the follow-up, about 60 per cent of the cases paid a substantial number of visits to caregivers. The majority (70%) of the cases had not been on sick leave one single day during the two-year period. Sports activities did not affect the risk of low-back pain among men. High intensity training 1-2 hours per week increased the relative risk of low-back pain for women (RR 1.6) compared to women who did not do sport. An increased risk of low-back pain was found for men with BMI > 30 (RR 2.2) but not for women. Smoking did not influence the risk of low-back pain. Regarding validation of the interview, the correlation coefficients between interview responses concerning a typical day and observations during two working days was 0.79 for work in a stooped position and 0.65 for hands above shoulder level. The correlation coefficients between interview and questionnaire responses were 0.66 for work in a stooped position and 0.63 for hands above shoulder level. In conclusion, the studies demonstrate that the most decisive factors for seeking care due to low-back pain were high disability and high pain intensity. Economic factors seemed to be important for women. Few of the cases became pain-free during the follow-up, but sick leave was rare. A certain amount of sports activities had a negative association with low-back pain for women. Smoking did not influence low-back pain. Interview data concerning work in a stooped position or work with hands above shoulder level are valid for exposure assessments. In addition, questionnaire data for those postures may be sufficiently accurate, at least at a dichotomous level.

Avhandlingen baseras på MUSIC-Norrtälje studien, en befolkningsbaserad fall- referent studie. I studien deltog 449 kvinnor och 342 män med ländryggsbesvär. Ett syfte med avhandlingen var dels att studera orsaker till att man söker vård dels att följa dem som sökt vård med avseende på smärta, funktion, val av vårdgivare samt sjukskrivning under en tvåårsperiod. Ett annat syfte var att studera om motion, övervikt eller rökning påverkar risken att få ländryggsbesvär. Det tredje syftet var att validera intervju- och enkätdata vad beträffar skattad tid i arbete med framåtböjd rygg samt arbete med händer ovan axelhöjd. Nedsatt funktionsförmåga (OR 7.4 för kvinnor och 4.9 för män) samt hög smärt-intensitet (OR 3.7 för kvinnor och 1.7 för män) var starkt relaterade till att söka vård. Kvinnor med ansträngd ekonomi hade en hög benägenhet att avstå från att söka vård. Varken fysiska eller psykosociala arbetsfaktorer, livsstil eller psyko-somatiska besvär hade något samband med att söka vård eller ej. Efter basundersökningen sökte cirka 60 procent av fallen ytterligare vård. Smärtan minskade och funktionen förbättrades efter 3 månader men därefter skedde inga stora förändringar. Högintensiv motion 1-2 timmar i veckan ökade risken för kvinnor att få ländryggsbesvär (RR 1.6). Kraftig övervikt (BMI >30) var relaterat till ländryggs-besvär hos män (RR 2.2) men inte för kvinnor. Rökning påverkade inte risken för ländryggsbesvär. Korrelationskoefficienten mellan svaren från intervjun en typisk dag och observationer under två hela arbetsdagar, var 0.79 för arbete med framåtböjd rygg och 0.65 för arbete med händer ovan axelhöjd. I studiegruppen var variationen i exponeringstid låg enligt observationerna. Korrelationskoefficienten mellan svaren från intervjun och svaren från enkäten var 0.66 för arbete med framåtböjd rygg och 0.63 för arbete med händer ovan axelhöjd. Sammanfattningsvis visar studierna att nedsatt funktionsförmåga och hög smärt-intensitet är av avgörande betydelse för att söka vård. Kvinnor med ansträngd ekonomi avstår i hög grad från att söka vård. Få personer blev helt smärtfria efter två år men sjukskrivning var ovanligt. Generellt var motion varken risk- eller friskfaktor för ländryggsbesvär. Intervjudata angående tid med arbete med framåtböjd rygg och arbete med händer ovan axelhöjd var tillräckligt precisa för bedömning av exponeringar. Intervjudata är att föredra, men enkätdata kan vara tillräckligt precisa, åtminstone på dikotom nivå.