Promoting implementation of safety measures Long-term follow-up of a participatory method

Abstract

The aim of the present study was to evaluate the long-term effects of a method for promoting implementation of safety measures in fishery. The evaluation was performed through an interview investigation 2.5 years subsequent to the safety inspection of 101 fishing vessels that constituted one step of the implementation study. Seventyeight vessels participated in the long-term follow-up. The interview aimed at investigating whether the effects of the implementation study were of lasting character, if any further safety measures had been taken or were being planned, as well as factors which were considered as decisive for the fishermen's activity in safety work. On the 78 vessels that were available for the 2.5-year follow-up 96% of the measures that had been taken previous to the six-month follow-up which constituted part of the implementation project, were still in use. The functionality was considered satisfactory for 81% of all measures taken at this early stage of the project. Since the six-month follow-up 60 of the 78 vessels had taken measures to reduce another 134 safety or ergonomics deficiencies. The reasons given for not having taken measures against known risk factors were mainly that the measure was considered not necessary, lack of money, or that available measures were not considered good enough. Information was gathered concerning which safety measures that were considered as most urgent by the fishermen, in fishery in general as well as on their particular vessels. The fishermen were also requested to state what they considered a necessary prerequisite for them to take further measures to promote safety on board. Eightytwo percent of the fishermen were of the opinion that participation in the implementation project had made them more observant of risks at work and 95% of the fishermen wanted a continuation of regular direct contacts with work environment experts, for example through the occupational health services.

Syftet med föreliggande projekt var att utvärdera långtidseffekter av en metod för att öka implementeringen av säkerhetshöjande åtgärder i fisket. Utvärderingen genomfördes som en intervjuundersökning 2,5 år efter den säkerhetsinspektion på 101 fiskefartyg, som utgjorde avslut i genomförandefasen i metodprojektet. Sjuttioåtta fartyg deltog i uppföljningen. Intervjun avsåg att undersöka i vilken utsträckning effekter av metodprojektet var bestående, om ytterligare åtgärder vidtagits eller planerades samt vilka faktorer som styr hur aktiv man är i säkerhetsarbete ombord. På de 78 fartyg som var tillgängliga för 2,5-årsuppföljningen var 96% av de åtgärder som vidtagits före den sexmånadersuppföljning som gjordes av implementeringsprojektet fortfarande i bruk. Man var helt nöjd med funktionen hos 81% av dessa åtgärder som vidtagits tidigt i projektet. Sedan sexmånadersuppföljningen hade 60 fartyg åtgärdat ytterligare sammanlagt 134 säkerhetsbrister eller brister i ergonomi. Som orsak till att man inte åtgärdat kända brister angavs främst att man ansåg åtgärden onödig, otillräckliga ekonomiska resurser, eller att man ansåg att befintliga lösningar på problemet inte var tillräckligt goda. Fiskarnas synpunkter på vilka som är de mest angelägna åtgärderna för att förbättra säkerheten i fisket generellt respektive på den egna båten inhämtades, liksom vad man ansåg skulle krävas för att man skulle vidta ytterligare säkerhetsåtgärder. Åttiotvå procent av de intervjuade fiskarna ansåg att deltagande i projektet lett till att man blivit mer uppmärksam på risker i arbetet och 95% av fiskarna ville ha fortsatta kontinuerliga, riktade kontakter med arbetsmiljöexperter från exempelvis företagshälsovården.