Physical loads and aspects of physical performance in middle-aged men and women

Abstract

This investigation aimed at a description of different aspects of physical loads during a 24 year follow-up (1970-1993) in 484 men and women born between 1935 and 1952, in relation to different aspects of physical performance, as measured at follow-up. The subjects were originally recruited in 1969 from the Stockholm county general population. Quality aspects of questionnaire data on physical loads in the past were also examined. Test-retest reliability, for physical activities at work exceeded that for leisure time and physical training activities, and correlation did not differ markedly between past and present activities. No distinct influence of gender or low back health on one-year reproducibility was found. Six-year reproducibility, showed highest values for the proportion of the working day spent sitting and for perceived general exertion and the lowest values for trunk and neck flexion. Validity of questionnaire responses on physical work loads six year back in time in relation to work-place measurements performed six years ago at these work-places showed the highest values for items sitting and repetitive work and the lowest, unacceptable values for head rotation and neck flexion. Misclassification of exposure did not appear to be differential with regard to musculoskeletal symptom status, as judged by calculated risk estimates. During the follow-up period (1970 to 1993) the proportion of subjects in blue-collar occupations and the physical work loads decreased among men, but both increased among women. Physical work loads were in general higher among men than among women at younger ages (below 30 years), but the difference was smaller at higher ages. Expert evaluations of the musculoskeletal load showed a pattern similar to that of self-reported work loads. Consistently with previous reports, but mainly among the women, prolonged physically heavy demands showed associations with low trunk flexion strength, squatting endurance and aerobic power. In contrast, low isometric hand grip strength and low weight-lifting endurance were seldom seen among those with high physical work loads, indicating a possible maintaining or training effect on the hand/arm/shoulder muscle groups. A consistent covariation between muscle strength and pain thresholds was found in both men and women. Increased sensory thresholds with age were observed even within the limited age span of this study. The sensory thresholds showed only slight covariation with physical work load.

Syftet med denna undersökning var att beskriva fysisk belastning under en 24-års uppföljningsperiod (1970-1993) i relation till olika former av fysisk prestationsförmåga, vilka undersöktes vid uppföljningstillfället 1993. Dessutom undersöktes kvalitetaspekter på frågeformulärsdata om retrospektiv fysisk belastning i arbetet. Studien innefattar 484 män och kvinnor födda 1935-1954, slumpmässigt valda från Stockholms läns befolkning i samband med REBUS-undersökningen 1969. Test-retest reproducerbarhet (två veckors intervall), visade bättre resultat för frågor om fysisk belastning i yrkesarbete jämfört med frågor om belastning på fritiden. Resultaten var ungefär lika för nuvarande belastningar och belastningar bakåt i tiden. Ett-års reproducerbarhet visade ingen säker skillnad mellan män och kvinnor och ingen säker inverkan av ländryggsbesvär. Sex-års reproducerbarhet visade bästa resultat för frågor om sittande arbete och om upplevd allmän ansträngning, och lägsta resultat för frågor om arbete med framåtböjd nacke och framåtböjd bål. Validitet av frågeformulärsdata om fysisk arbetsbelastning sex år bakåt i tiden i relation till arbetsplatsmätningar genomförda för sex år sedan, visade bäst resultat för frågor om sittande arbete och repetetivt arbete och sämst resultat för frågor avseende rotation och framåtböjning av huvudet. Klassificering av fysisk arbetsbelastning med frågeformulär var inte relaterat förekomst av muskuloskeletala besvär. Under uppföljningsperioden 1970-1993 minskade andelen sysselsatta i arbetaryrken liksom den fysiska belastningen bland männen, men steg bland kvinnorna. Fysisk belastning i arbetet var högre bland yngre män jämfört med yngre kvinnor (under 30 år), men skillnaden utjämnades vid högre åldrar. Expertbedömning av fysisk belastning i arbetet baserat på yrkestitlar överensstämde med den belastning som studiepersonerna angav med frågeformulär. Mångårig (10-20 år) hög fysisk belastning i arbetet visade särskilt bland kvinnorna samband med låg muskelstyrka i bålens framåtböjare, låg uthållighet vid huksittning och låg kondition. Däremot var låg styrka i handgrepp och låg styrka i armarnas och skuldrans muskler mindre vanligt bland personer med fysisk hög belastning i arbetet, talande för en möjlig träningseffekt av yrkesarbete på dessa muskelgrupper. Vid undersökning av känslighet i huden för olika typer av sensoriska stimuli sågs tydligt samband mellan hög muskelstyrka och låg känslighet för trycksmärta. Minskad sensorisk känslighet med åldern framkom trots studiens begränsade åldersintervall (41-58 år). Påverkan på känseluppfattning i huden av fysisk belastning i yrkesarbete framkom endast i liten utsträckning. Nyckelord: fysisk belastning, ålder, kön, muskelstyrka, kondition, känseltrösklar, epidemiologi, frågeformulär, reproducerbarhet, validitet