Kära stress, låt oss göra slut – En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser kring stresshantering och återhämtning på ett socialkontor i Göteborg

Abstract

Syftet med undersökningen är att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd hanterar sin stress under och efter sin arbetstid. Studiens frågeställningar är: “Vilka strategier har socialsekreterare för att hantera stress under arbetstid?”, “Vilka strategier använder socialsekreterare efter arbetet för att återhämta sig?” samt “Vilket stöd upplever socialsekreterarna att de får för att hantera stressen?”. Vi besvarade dessa tre frågeställningar genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. De teoretiska utgångspunkter som har använts för att tolka och analysera det empiriska materialet är copingteori och KASAM. De huvudsakliga resultaten av studien är att samtliga använder sig av flera strategier för att hantera stress, som kan vara både funktionella och dysfunktionella. De tre huvudteman som har urskiljts är “Planering eller inte planering”, “Distans eller närhet” och “Socialt stöd”. Planering är en strategi som används av socialsekreterarna för att öka hanterbarheten. Tendensen att ta på sig för mycket leder istället till stress och minskad hanterbarhet. I det andra övergripande temat ser vi att socialsekreterare hanterar stress genom att distansera sig från sina klienter och arbetet. Vi fann även att socialsekreterare gjorde motsatsen genom att skapa närhet till sina klienter och situationerna. Slutligen fann vi att socialt stöd i olika former är centralt för hanteringen av stress. Dessutom kan avsaknaden av stöd verka hämmande för socialsekreterarnas stresshantering. I slutdiskussionen framhäver vi flera problematiska sidor av stresshantering då den går ut över klienterna. Exempelvis behöver socialsekreterare stöd från ledningen för att kunna hantera sitt arbete.